Provpass 5

NU LÖSER SOLEN SITT BLONDA HÅR AFTONBÖN

Nu löser solen sitt blonda hår i den första gryningens timma och breder det ut över markens vår, där tusende blommor glimma.

Hon väter det tankfull i svalkande dagg, i blommornas fuktiga gömmen, hon lossar det varligt från rosornas tagg, men tveksamt, förströdd, som i drömmen.

Hon låter det smeka skog och äng, hon låter det fara för vinden. Nu smeker det barnen i deras säng och de gamla på skrovliga kinden.

Men hennes tanke är borta från allt; vad kan denna glädje väl båta? Hon drömmer bland stjärnor, som tusenfalt förstora det levandes gåta.

Hon löser sitt hår och breder det ut i morgonens saliga timma; och drömmer bland världar, som gått förut och nya, som längtande glimma.

Pär Lagerkvist

Ingen stund är såsom denna, kvällens sista, tysta timma. Inga sorger längre bränna, inga stämmor mera stimma.

Tag då nu i dina händer denna dagen som förflutit. Visst jag vet: i gott du vänder vad jag hållit eller brutit.

Ont jag tänker, ont jag handlar, men du läker allt och renar. Mina dagar du förvandlar så från grus till ädla stenar.

Du får lyfta, du får bära, jag kan bara allting lämna. Tag mig, led mig, var mig nära! Ske mig vad du sen må ämna!

Karin Boye

Hållbart jordbruk

I den tv-sända filmen Den sista skörden hävdas att våra odlingsjordar används på ett icke hållbart sätt. Filmen gör gällande att bördigheten minskar och jordarna förgiftas vid modern jordbruksdrift. Även om detta illustreras med exempel hämtade från andra länder är budskapet tydligt att det även gäller det svenska jordb ruket. Detta stöds dock inte av till exempel Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) långliggande bördighetsstudier. Dessa visar tvärtom att markens produktionsegenskaper har kunnat bibehållas och förbättras, och att skördarna ökat under de cirka 60 år som modernt jordbruk bedrivits och som försöken pågått. Maten är också näringsmässigt bättre idag än tidigare.

Svenska åkrar och betesmarker har således förmågan att långsiktigt och uthålligt producera tillräckligt med mat och foder samt biomassa för energi och tillverkning av andra produkter. Sveriges jordbrukare jobbar f ör e n höjning av markens bördighet, är duktiga miljövårdare och strävar efter en ständigt förbättrad resurshushållning. Både som forskare och som jordbrukare måste vi även fortsättningsvis jobba med detta för att kunna försörja en växande världsbefolkning med mat och bioenergi.

Att problematisera viktiga samhällsfrågor ligger i Sveriges Televisions uppdrag. SVT missköter dock sitt samhällsuppdrag genom att visa starkt vinklade ”dokumentärer” utan att använda sig av den vetenskapliga kompetens som finns vid SLU och andra lärosäten. Filmen undanhåller i stor utsträckning fakta i de fall där dessa talar emot filmens rubrik och budskap. Man har till exempel bortsett från att vi redan idag tillämpar kunskapen om hur vi skall gödsla med både stallgödsel och mineralgödsel för att uppnå stor skörd och litet läckage av kväve. Forskning för att finna läckage begränsande åtgärder för fosfor pågår också. En av de tydligaste och största forskningssatsningarna under s enare år har varit det tvärvetenskapliga Mistra- programmet MAT 21 (1997–2008), vilket hade målsättningen att integrera hög avkastning, minimerad negativ m

iljöpåverkan och g od djuromsorg. Inget av detta nämndes i filmen.

Vår självförsörjningsgrad har d

e senaste 25 åren krupit ner från 85 procent till under 50 procent. Vi är bara självförsörjande på spannmål och till 70 procent på potatis. Sämst är det med köttvaror. För att kunna trygga livsmedelsförsörjningen måste jordbruket åter bli en lönsam verksamhet, vilket för m

ånga jordbrukare inte är fallet idag. I regeringens livsmedelsstrategi formuleras tydligt att jordbrukets produktion behöver öka. Den avgörande frågan är med vilka medel och metoder detta kan uppnås, vilket är o

klart. Ett bra växtmaterial anpassat till nordiska klimatförhållanden är en förutsätt-

ning för ökad produktivitet. Sverige bör åter bli ledande inom växtförädling – gärna i ett nordiskt samarbete och med m

odern genteknik. Högre h

ektaravkastning ger dessutom utrymme f ör odling av a nnat än matgrödor. En annan viktig förutsättning är att vi inte förseglar åkermark under asfalt och betong. Morgondagens beslutsfattande måste genomsyras av insikten om odlingsmarkens betydelse för vår framtida välfärd.

Konsumenterna anser att resthalter av jordbrukets kemiska bekämpningsmedel i m

aten utgör e n stor h älsorisk, vilket är en klar överdrift. ”Gifter” i maten är också ett återkommande argument för ekologiskt jordbruk. Lantbrukare vill helst odla utan bekämpningsmedel men saknar idag alternativa metoder som är lika bra. Ekoodlingen visar också hur svårt det är att bekämpa ogräs och skadegörare utan kemiska alternativ. Just bekämpning av ogräs och skadegörare är därför ett angeläget område för en tvärvetenskaplig forskningssatsning för att få fram alternativ eller komplement till kemiska bekämpningsmedel. Ett effektivt växtskydd behövs för att höja produktiviteten och minimera avkastningsvariationerna mellan åren.

På odlingsmark måste ogräs och skadegörare bekämpas för att vi ska uppnå en effektiv produktion. Å andra sidan är ogräs och insekter viktig föda för fåglar. Om delar av fält avsätts för inslag av vilda växter och undantas från kemisk bekämpning främjas den biologiska mångfalden. Huvuddelen av odlingslandskapets biologiska mångfald finns annars utanför själva åkern – i betesmarker, på åkerholmar, kring stenmurar, i häckar och så vidare. Vissa av dessa småbiotoper omfattas av ett ekonomiskt miljöstödsprogram som funnits länge. Ett problem som under senare år uppmärksammats är att antalet pollinerande insekter stadigt minskar. Information och inrättande av ett särskilt ekonomiskt stöd till hållande av bin och främjande av miljöer för vilda pollinatörer skulle kunna bryta denna trend.

Lantbruket kan minska sitt klimatavtryck genom att binda mer kol och minska utsläppen av växthusgaser. Med mer fånggrödor och perenna grödor samt ökad avkastning kan man öka kolinlagringen, det vill säga mullhalten, i marken. Jordbruket kan bli en betydande kolsänka. Idisslarna svarar för en stor del av jordbrukets totala växthusgasutsläpp. Även inom ekolantbruket är mjölk- och köttproduktion en dominerande inriktning, men om utfodring och foderomvandling blir effektivare kan metanutsläppen sänkas. Lantbruket har dessutom råvarorna för framställning av till exempel biogas och biodiesel, och hela verksamheten kan bli helt oberoende av fossil energi till maskiner och torkar.

Vi bör gå in i framtiden genom att fortsatt söka hållbarhetsbrister i vårt moderna jordbruk och hitta sätt att åtgärda dem. Den resan tar aldrig slut, men en stark forskning är basen i detta hållbarhetsarbete. En objektiv faktaförmedling, respekt för kunskap framför tyckande samt analyser utan förutfattade meningar är viktiga villkor för att lyckas. Medel till forskning bör fördelas utan

dogmatiska ramverk så att innovativt nytänkande kan hjälpa till att förbättra vårt jordbruk. Statliga miljöstöd bör endast utgå till produktionsformer och åtgärder där nyttan vetenskapligt kunnat dokumenteras.

Normativ rättsekonomi

Den forskningsgren inom nationalekonomin som kallas rättsekonomi kan sägas bestå av två olika delar, en deskriptiv och en normativ. Den normativa rättsekonomin handlar till stor del om att rättfärdiga ekonomisk effektivitet. En av de ivrigaste förespråkarna för att vi bör välja ekonomiskt effektiva lösningar på juridiska pro-blem är den amerikanske juristen Richard A. Posner (1939–). Posner är såväl professor i juridik som domare och räknas som en av företrädarna för ”the Chicago school of law and economics”.

Enligt Posner finns det en inneboende ekonomisk r ationalitet i ”the common law”. Många avgöranden kan förklaras i termer a v ekonomisk effektivitet fastän avgörandena inte uttryckligen bygger på ekonomiska överväganden. De juridiska avgörandena korresponderar ofta med de ekonomiskt effektiva lösningarna, och eftersom de är ekonomiskt effektiva har de också en positiv inverkan på välståndet i samhället. Rättsekonomin skiljer emellertid mellan två olika typer av ekonomisk effektivitet. Det första kriteriet för ekonomisk effektivitet kallar rättsekonomer för Paretokriteriet. Detta kriterium är uppfyllt om åtminstone en individ får det bättre utan att någon annan individ får det sämre. Det är viktigt att här påpeka att rättsekonomin inte uppställer n ågot objektivt kriterium för när en individ får det bättre respektive sämre. Om en individ föredrar apelsiner framför citroner, så menar rättsekonomer att denna har större nytta av att ha tillgång till apelsiner än citroner. Därför brukar man säga att rättsekonomin är anti-paternalistisk.

Många olika beslut och åtgärder resulterar emellertid i att några individer får det sämre medan andra får det bättre. Således behövs ytterligare ett kriterium för ekonomisk effektivitet som är l ättare a tt tillfredsställa än Paretokriteriet. Det andra kriteriet för ekonomisk effektivitet kallar rättsekonomer för Kaldor–Hicks-kriteriet. Detta är uppfyllt när några individer får det bättre än vad de övriga individerna får det sämre. Om vinsten är större än förlusterna, så föreligger Kaldor–Hicks-effektivitet. Antag att en viss åtgärd resulterar i att A:s respektive B:s välstånd ökar med vardera 300 kr. Vidare medför å tgärden att C:s v älstånd m

inskar m

ed 4

00 k

r. I d

etta fall ökar det totala välståndet med 200 kr, och således tillfredsställer åtgärden i fråga Kaldor–Hickskriteriet.

Den stora och viktiga skillnaden mellan dessa båda typer av ekonomisk effektivitet är deras förhållande till kompensation. Eftersom Paretokriteriet endast är uppfyllt under förutsättningen att ingen individ får det sämre, så bygger det på faktisk kompensation. Det vill säga alla individer är kompenserade fullt ut och åtminstone

en individ är överkompenserad. Eftersom Kaldor–Hickskriteriet kan vara uppfyllt fastän några individer får det s ämre, så bygger detta kriterium istället på hypotetisk kompensation. Det vill säga de som får det bättre får det så mycket bättre att de skulle kunna kompensera övriga individer fullt ut och fortfarande vara överkompenserade.

Eftersom Paretokriteriet inte medför att någon individ får det sämre så är det relativt okontroversiellt. Det hävdas ofta att detta kriterium för ekonomisk effektivitet kan rättfärdigas med många olika argument som härrör från konkurrerande teorier. Om någon får det bättre utan att någon annan i samhället får det sämre, så kan man sluta sig till att nyttan i s amhället ökar a v d

en Paretoeffektiva förändringen. Således finns det ett utilitaristiskt argument för d

etta kriterium. Det kan emellertid invändas att kriteriet är konservativt i och med att många mer genomgripande förändringar hindras, eftersom dessa oftast resulterar i att åtminstone en person får det sämre. Vidare bygger kriteriet oftast på individernas u ttryckliga samtycke, och således tillfredsställer det l ibertarianismens teori om självägarskap. Posner försvarar Paretokriteriet just genom att hänvisa till samtycke. Om alla har samtyckt till något, kan det inte vara orättfärdigt. Posner menar att detta kriterium är attraktivt eftersom det inte kränker personlig autonomi. De flesta juridiska avgöranden och regleringar bygger emellertid på att någon missgynnas m

edan andra gynnas. Det k riterium som Posner fokuserar på är därför det mer kontroversiella Kaldor–Hicks-kriteriet.

Rättsekonomisk analys bygger på ett mycket centralt antagande om hur individer beter sig i valsituationer. Alla individer, menar rättsekonomer, strävar efter att maximera sin egen tillfredsställelse. Eftersom välstånd har karaktären av en primär nyttighet som hjälper alla individer att uppnå tillfredsställelse, så är det rationellt att sträva efter att maximera detta värde. Detta medför att varje individ i en specifik valsituation kommer att handla så att den egna vinsten maximeras. Denna beskrivning av individen som en ständigt ekonomiskt rationell varelse är teorin om homo economicus. Denna teori ligger till grund för i det närmaste all ekonomisk analys.

Teorin förklarar till exempel varför nyttigheter omallokeras på en fri marknad så att de ständigt hamnar hos någon som värderar dem högre och varför ekonomiskt effektiva lösningar, när inga transaktionskostnader föreligger, ersätter ekonomiskt ineffektiva regleringar. Eftersom förutsättningarna varierar ä r u

tfallet emellertid svårt att förutsäga. Detta aktualiserar frågan om hur individer handlar i situationer som utmärks av

osäkerhet. Om alla individer alltid strävar efter att maximera sin egen vinst, så kommer de i situationer som utmärks av osäkerhet att samtycka till det alternativ som förväntas rendera dem störst vinst.

Vid första påseendet verkar det emellertid problematiskt att basera Kaldor–Hicks-kriteriet på samtycke. De individer som får det sämre kan knappast sägas ha samtyckt till försämringen eftersom detta skulle vara ekonomiskt irrationellt. Det centrala är då att fråga vad individerna i s amhället skulle s amtycka till innan de s er hur en specifik lösning på ett juridiskt problem påverkar dem.

Posner förlitar sig här på vår naturliga okunnighet om framtiden. I situationer som utmärks av osäkerhet k ommer individer att samtycka till det alternativ som förväntas maximera deras vinst. Posner hävdar nu att individernas vinst maximeras av Kaldor–Hicks-kriteriet. Det finns nämligen ingen anledning att antaga att de individer som gynnas respektive missgynnas av detta kriterium alltid kommer att vara samma individer. Det är istället rimligt att antaga att en individ stundtals

kommer att gynnas och stundtals kommer att missgynnas av dess tillämpning. Och då en individ sannolikt inte tillhör förlorarna oftare än den tillhör vinnarna och den sistnämnda gruppen alltid vinner mer än vad den förra gruppen förlorar, så är det rationellt för en individ att samtycka till Kaldor–Hicks-kriteriet. När det tillämpas som den övergripande principen för juridiska avgöranden kan individerna räkna med att de ekonomiska vinsterna kommer att överstiga förlusterna, och vi antar att individerna i samhället skulle samtycka till kriteriet om de hade konfronterats med ett val. Om det nu finns ett i mplicit samtycke i samhället för detta kriterium, så kan e n tillämpning av detsamma inte vara orättfärdig, enligt Posner.

Cash is no longer king. The latest figures show that in 2014, the total number of cashless transactions overtook ones using cash for the first time in the UK. The change can be 31 to new technology – apps for phones and contactless systems that allow you to pay by waving a card or a phone over a terminal. Many other countries see similar trends. It’s convenient, but are there downsides to a cashless society? Banks have proved to be poor guardians of the public interest and tech firms disrespectful of our privacy, so it is right to ask this question. 32. First is consumer protection. E-payment systems are becoming akin to 32 such as water, in that they are indispensable to everyday life. What will happen when someone is “cut off” from a payment system? New regulatory safeguards will be needed to ensure providers act responsibly. Then there are anti-competitive issues. Visa and Mastercard account for more than 80 per cent of the global credit market, and well over 90 per cent in many countries. This represents a hitherto unimaginable degree of control over the means of payment. Policies should be adopted to 33 this market or to break up these oligopolies. Privacy is another key concern. Individual freedoms should only ever be given up knowingly. There has been no such consent to mass surveillance, and privacy is a human right recognised by the United Nations. At a time when a broad swathe of our general communications data is 34 exchanged by spy agencies, a big question mark hangs over the privacy of our financial data as the e-payment revolution rolls on. 35. Cash may be clumsy, but replacing it entirely means we need more choices and protection from 35 abuse. Otherwise, we A trivial risk becoming prisoners of our payment systems. That must not happen. Jem Bendell, New Scientist Why Do We Keep Pets? In 2014, Americans spent an estimated $58 billion on Indeed, psychologist Harold A. Herzog has argued that pets and untold hours caring for them. For 50 years, psypet keeping is driven principally by culture. Assessing chologists have been trying to unravel the appeals of anithe fluctuating popularity of dog breeds, he and his colmal companionship in hopes of deciphering just why we leagues found no relationship between a breed’s health, invest so much in these creatures. In the process, anthrolongevity or behavioral traits, such as aggressiveness zoologists – scientists who study human-animal relationor trainability, and its popularity. Instead, they argued, ships – have discovered a window into human sociality the trends in top dogs were erratic and seemed to shift more broadly. Our interactions with animals can be usesuddenly, as if driven by fashion. They further discovful models for understanding how issues of identity, nurered that movies featuring specific dog breeds would turing, support and attachment play out in a relationship. boost that pooch’s popularity for up to a decade. Extend- “It’s all about human psychology,” says anthrozoologist ing these findings to other species, Herzog posited that Paule official Indeed, psychologist Harold A. Herzog has argued that pet keeping is driven principally by culture. Assessing the fluctuating popularity of dog breeds, he and his colleagues found no relationship between a breed’s health, longevity or behavioral traits, such as aggressiveness or trainability, and its popularity. Instead, they argued, the trends in top dogs were erratic and seemed to shift suddenly, as if driven by fashion. They further discovered that movies featuring specific dog breeds would boost that pooch’s popularity for up to a decade. Extending these findings to other species, Herzog posited that people may keep pets simply because other people do, reflecting our penchant for social imitation. But even if imitation plays a role in their choices, most people profess to wanting pets for companionship. This friendship then sustains the connection despite the costs of ownership. An animal can also serve as a source of comfort. In a 1980 study, biologist Erika Friedmann reported that pet owners were more likely to be alive a year after a heart attack than were people who did not have a companion animal – possibly because the animals afforded some form of stress relief. Yet efforts to replicate such findings have had mixed results, and animal-assisted therapy has been criticized for overstating the ability of animals to ameliorate mental illness. Nevertheless, some people may gain psychological support from their pets and keep them for exactly this reason. pet owner may “read” a response into an animal companion’s behavior regardless of the animal’s intentions. Yet such projections are precisely what make this field ripe for psychology: they reveal our own social needs and desires. Animal relationships may someday provide useful comparison points to human connections – a benchmark for investigating empathy, caring and even decision making. That these creatures can fit many molds while being so different from us makes these friendships uniquely valuable. The study of animal companionship is still in its infancy. But without this research, we could not begin to fathom the rich and varied range of relationships that make up human experience. Daisy Yuhas, Scientific American Mind