Högskoleprovet Höstprovet 2022
Alla 40 frågor från Höstprovet 2022 med facit (rätt svar), uppdelat per delprov. Helt gratis och utan inloggning. Vill du öva med tidtagning och automatisk rättning? Skriv hela provet interaktivt.
Ordförståelse (ORD)
10 frågor med facit
- Fråga 1
inhemsk
- Asom har vissa brister
- Bsom uppskattas av många
- Csom hör till det egna landet
- Dsom kan verka obehaglig
- Esom har använts tidigare
Rätt svar: C
- Fråga 2
mantra
- Abibelcitat
- Btakmålning
- Cmeditationsformel
- Dlyckoamulett
- Esymmetrisk bild
Rätt svar: C
- Fråga 3
fördärva
- Aförbruka
- Bförfalska
- Cförkasta
- Dförstöra
- Eförnedra
Rätt svar: D
- Fråga 4
utan pardon
- Autan tröst
- Butan hjälp
- Cutan skydd
- Dutan tvivel
- Eutan nåd
Rätt svar: E
- Fråga 5
terapeutisk
- Aläkande
- Bbeskrivande
- Clätthanterlig
- Dförebyggande
- Elångsiktig
Rätt svar: A
- Fråga 6
avsteg
- Astort misstag
- Bolyckshändelse
- Cmindre avvikelse
- Dhelomvändning
- Eoväntat beslut
Rätt svar: C
- Fråga 7
gravt
- Aödsligt
- Bskenbart
- Callvarligt
- Dknappt
- Edolt
Rätt svar: C
- Fråga 8
enträgen
- Anaiv
- Bgrinig
- Csjälvisk
- Douttröttlig
- Eeftertänksam
Rätt svar: D
- Fråga 9
antipati
- Amotsats
- Bmotvilja
- Cmotgång
- Dmotkraft
- Emotsägelse
Rätt svar: B
- Fråga 10
raljera
- Avisa intresse
- Bblanda ihop
- Cgranska noga
- Dskära upp
- Eskämta ironiskt
Rätt svar: E
Meningskomplettering (MEK)
10 frågor med facit
- Fråga 21
Vi leverantörer arbetar med att ta fram nya metoder som ska underlätta _____. Vi för bland annat diskussioner med _____ som kan tänkas använda spillet som råmaterial till olika typer av produkter.
- Atransporter – överlöpare
- Båtervinning – kunder
- Csamarbete – funktionärer
- Dföretagande – speditörer
Rätt svar: B
- Fråga 22
Lyssnandets _____ är att du förstår en annan människa sämre ju mer uppmärksamt du lyssnar på henne.
- Aanalogi
- Bkontrast
- Cparadox
- Ddistinktion
Rätt svar: C
- Fråga 23
Den stora _____ till i första hand USA, som omfattade närmare 1,2 miljoner människor under femtio år (1860–1910), _____ de värsta riskerna för riktigt _____ konsekvenser av överbefolkningen i Sverige.
- Ainvandringen – utvidgade – långsiktiga
- Butvandringen – undergrävde – kännbara
- Cimmigrationen – påskyndade – akuta
- Demigrationen – undanröjde – ödesdigra
Rätt svar: D
- Fråga 24
_____ är en avsöndringsprodukt från till exempel sår, slemhinnor eller körtlar och kan vara sådant som tårar, spott, magsaft eller sårvätska.
- ASerum
- BSaliv
- CSekret
- DSolution
Rätt svar: C
- Fråga 25
Det har alltid varit konstens roll att _____ och väcka _____. Hur ska vi kunna föra en debatt om etik och människovärde om kulturen skrubbas ren från allt som är moraliskt besvärande?
- Achockera – löje
- Brevoltera – avund
- Cimitera – obehag
- Dprovocera – anstöt
Rätt svar: D
- Fråga 26
Redaktionen _____ sig rätten att inte publicera kommentarer som bryter mot tidningens riktlinjer. Vidare kan den som skrivit en lagstridig kommentar hållas personligen ansvarig.
- Afriskriver
- Bbetackar
- Cavsäger
- Dförbehåller
Rätt svar: D
- Fråga 27
I Sverige eftersträvar man bättre samordning när det gäller vård av patienter med kroniska sjukdomar. Det är i första hand viktigt att utreda vem som bäst kan ta på sig rollen som samordnare för dessa patienter, och därefter att fastställa det budgetansvar som _____ ska ha. Frågan om huruvida det finns någon _____ att sänka kostnaderna återstår dock att få svar på.
- Aundertecknad – förordning
- Bvederbörande – potential
- Cvar och en – överenskommelse
- Drespektive – ambition
Rätt svar: B
- Fråga 28
Jag tror att historien kan lära oss något väsentligt om dessa maktens män: Utan _____ personer i sin omgivning hade de inte varit någonting. Det är människorna runt omkring som gör makten möjlig, alla de som _____, förklarar och bortförklarar, som _____ och intygar att allt är i sin ordning: ”Vänta bara så ska ni få se att det blir bra.”
- Aentusiastiska – fascinerar – lägger an
- Banpassliga – rationaliserar – skyler över
- Cdiskreta – konspirerar – bromsar upp
- Dexemplariska – accepterar – sluter till
Rätt svar: B
- Fråga 29
En ökad förståelse för hur högre temperaturer påverkar tillväxten och i _____ kroppsstorleken hos abborren är viktig, då storleken till stor del avgör abborrens funktion i ekosystemet. Därför kan förändringar i tillväxt få _____ konsekvenser för ekosystemet.
- Asynnerhet – upptänkliga
- Bförlängningen – långtgående
- Cundantagsfall – dramatiska
- Dgrunden – närgångna
Rätt svar: B
- Fråga 30
Dessa människor var i grunden rädda och försökte knyta egna små skyddsnät, bland annat genom att gifta sig. De pampiga bröllopen var ritualer för att _____ otryggheten.
- Abesvärja
- Banlägga
- Cförsona
- Dåkalla
Rätt svar: A
Läsförståelse (LÄS)
10 frågor med facit
- Två dikterNU LÖSER SOLEN SITT BLONDA HÅR Nu löser solen sitt blonda hår i den första gryningens timma och breder det ut över markens vår, där tusende blommor glimma. Hon väter det tankfull i svalkande dagg, i blommornas fuktiga gömmen, hon lossar det varligt från rosornas tagg, men tveksamt, förströdd, som i drömmen. Hon låter det smeka skog och äng, hon låter det fara för vinden. Nu smeker det barnen i deras säng och de gamla på skrovliga kinden. Men hennes tanke är borta från allt; vad kan denna glädje väl båta? Hon drömmer bland stjärnor, som tusenfalt förstora det levandes gåta. Hon löser sitt hår och breder det ut i morgonens saliga timma; och drömmer bland världar, som gått förut och nya, som längtande glimma. _Pär Lagerkvist_ ||GLOSS|| båta = vara till nytta AFTONBÖN Ingen stund är såsom denna, kvällens sista, tysta timma. Inga sorger längre bränna, inga stämmor mera stimma. Tag då nu i dina händer denna dagen som förflutit. Visst jag vet: i gott du vänder vad jag hållit eller brutit. Ont jag tänker, ont jag handlar, men du läker allt och renar. Mina dagar du förvandlar så från grus till ädla stenar. Du får lyfta, du får bära, jag kan bara allting lämna. Tag mig, led mig, var mig nära! Ske mig vad du sen må ämna! _Karin Boye_Fråga 11
Vad av följande präglar Karin Boyes dikt?
- ADu får lyfta, du får bära, vad kan denna glädje väl båta? jag kan bara allting lämna.
- BSvårigheten att förstå den gåtfulla gudens verkliga syften.
- CJagets önskan att överlämna sig åt en högre makt.
- DDen glädjande insikten att man kan påverka sitt eget öde.
Rätt svar: B
- Fråga 12
På vilket sätt skiljer sig solen i Pär Lagerkvists dikt från duet i Karin Boyes?
- ADu får lyfta, du får bära, vad kan denna glädje väl båta? jag kan bara allting lämna.
- BDen har större makt över livet och dömer den har som syndat.
- CDen påminner mer om en gud och vill bara gott.
- DDen har större makt och kan förutspå framtiden.
Rätt svar: D
- Hållbart jordbrukI den tv-sända filmen Den sista skörden hävdas att våra odlingsjordar används på ett icke hållbart sätt. Filmen gör gällande att bördigheten minskar och jordarna förgiftas vid modern jordbruksdrift. Även om detta illustreras med exempel hämtade från andra länder är budskapet tydligt att det även gäller det svenska jordbruket. Detta stöds dock inte av till exempel Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) långliggande bördighetsstudier. Dessa visar tvärtom att markens produktionsegenskaper har kunnat bibehållas och förbättras, och att skördarna ökat under de cirka 60 år som modernt jordbruk bedrivits och som försöken pågått. Maten är också näringsmässigt bättre idag än tidigare. Svenska åkrar och betesmarker har således förmågan att långsiktigt och uthålligt producera tillräckligt med mat och foder samt biomassa för energi och tillverkning av andra produkter. Sveriges jordbrukare jobbar för en höjning av markens bördighet, är duktiga miljövårdare och strävar efter en ständigt förbättrad resurshushållning. Både som forskare och som jordbrukare måste vi även fortsättningsvis jobba med detta för att kunna försörja en växande världsbefolkning med mat och bioenergi. Att problematisera viktiga samhällsfrågor ligger i Sveriges Televisions uppdrag. SVT missköter dock sitt samhällsuppdrag genom att visa starkt vinklade ”dokumentärer” utan att använda sig av den vetenskapliga kompetens som finns vid SLU och andra lärosäten. Filmen undanhåller i stor utsträckning fakta i de fall där dessa talar emot filmens rubrik och budskap. Man har till exempel bortsett från att vi redan idag tillämpar kunskapen om hur vi skall gödsla med både stallgödsel och mineralgödsel för att uppnå stor skörd och litet läckage av kväve. Forskning för att finna läckagebegränsande åtgärder för fosfor pågår också. En av de tydligaste och största forskningssatsningarna under senare år har varit det tvärvetenskapliga Mistra-(1997–2008), vilket hade målsättningen att integrera hög avkastning, minimerad negativ miljöpåverkan och god djuromsorg. Inget av detta nämndes i filmen. Vår självförsörjningsgrad har de senaste 25 åren k rupit ner från 85 procent till under 50 procent. Vi är bara självförsörjande på spannmål och till 70 procent på potatis. Sämst är det med köttvaror. För att kunna tryg ga livsmedelsförsörjningen måste jordbruket åter bli en lönsam verksamhet, vilket för många jordbrukare inte är fallet idag. I regeringens livsmedelsstrategi formuleras tydligt att jordbrukets produktion behöver öka. Den av görande frågan är med vilka medel och metoder detta kan uppnås, vilket är oklart. Ett bra växtmaterial an passat till nordiska klimatförhållanden är en förutsätt ning för ökad produktivitet. Sverige bör åter bli ledande inom växtförädling – gärna i ett nordiskt samarbete och med modern genteknik. Högre hektaravkastning ger dessutom utrymme för odling av annat än matgrödor. En annan viktig förutsättning är att vi inte förseglar åkermark under asfalt och betong. Morgondagens beslutsfattande måste genomsyras av insikten om odlingsmarkens betydelse för vår framtida välfärd. Konsumenterna anser att resthalter av jordbrukets kemiska bekämpningsmedel i maten utgör en stor hälsorisk, vilket är en klar överdrift. ”Gifter” i maten är också ett återkommande argument för ekologiskt jordbruk. Lantbrukare vill helst odla utan bekämpningsmedel men saknar idag alternativa metoder som är lika bra. Ekoodlingen visar också hur svårt det är att bekämpa ogräs och skadegörare utan kemiska alternativ. Just bekämpning av ogräs och skadegörare är därför ett angeläget område för en tvärvetenskaplig forskningssatsning för att få fram alternativ eller komplement till kemiska bekämpningsmedel. Ett effektivt växtskydd behövs för att höja produktiviteten och minimera avkastningsvariationerna mellan åren. På odlingsmark måste ogräs och skadegörare bekämpas för att vi ska uppnå en effektiv produktion. Å andra sidan är ogräs och insekter viktig föda för fåglar. Om delar av fält avsätts för inslag av vilda växter och undantas från kemisk bekämpning främjas den biologiska mångfalden. Huvuddelen av odlingslandskapets biologiska mångfald finns annars utanför själva åkern – i betesmarker, på åkerholmar, kring stenmurar, i häckar och så vidare. Vissa av dessa småbiotoper omfattas av ett ekonomiskt miljöstödsprogram som funnits länge. Ett problem som under senare år uppmärksammats är att antalet pollinerande insekter stadigt minskar. Information och inrättande av ett särskilt ekonomiskt stöd till hållande programmet MAT 21 av bin och främjande av miljöer för vilda pollinatörer skulle kunna bryta denna trend. Lantbruket kan minska sitt klimatavtryck genom att binda mer kol och minska utsläppen av växthusgaser. Med mer fånggrödor och perenna grödor samt ökad avkastning kan man öka kolinlagringen, det vill säga mullhalten, i marken. Jordbruket kan bli en betydande kolsänka. Idisslarna svarar för en stor del av jordbrukets totala växthusgasutsläpp. Även inom ekolantbruket är mjölk- och köttproduktion en dominerande inriktning, men om utfodring och foderomvandling blir effektivare kan metanutsläppen sänkas. Lantbruket har dessutom råvarorna för framställning av till exempel biogas och biodiesel, och hela verksamheten kan bli helt oberoende av fossil energi till maskiner och torkar. Vi bör gå in i framtiden genom att fortsatt söka hållbarhetsbrister i vårt moderna jordbruk och hitta sätt att åtgärda dem. Den resan tar aldrig slut, men en stark forskning är basen i detta hållbarhetsarbete. En objektiv faktaförmedling, respekt för kunskap framför tyckande samt analyser utan förutfattade meningar är viktiga villkor för att lyckas. Medel till forskning bör fördelas utan dogmatiska ramverk så att innovativt nytänkande kan hjälpa till att förbättra vårt jordbruk. Statliga miljöstöd bör endast utgå till produktionsformer och åtgärder där nyttan vetenskapligt kunnat dokumenteras. Holger Kirchmann, Lars Bergström, _Thomas Kätterer, Rune Andersson_Fråga 13
Vilken inställning har textförfattarna till kemiska bekämpningsmedel inom jordbruket?
- ADu får lyfta, du får bära, vad kan denna glädje väl båta? jag kan bara allting lämna.
- BDe är mindre skadliga än många påstår, men livsmedlens näringsinnehåll försämras.
- CDe bör vara otillåtna på åkermarker, bland annat för att gynna pollinerande insekter.
- DDe fyller en viktig funktion i nuläget, men den biologiska mångfalden påverkas negativt.
Rätt svar: C
- Fråga 14
Vilket av följande anser textförfattarna vara ett tydligt hot mot den svenska livsmedelsförsörjningen?
- ADu får lyfta, du får bära, vad kan denna glädje väl båta? jag kan bara allting lämna.
- BAtt jordbruksmark bebyggs.
- CLantbrukarnas jakt på lönsamhet.
- DAtt odlingsmark ogräsbekämpas.
Rätt svar: A
- Fråga 15
Textförfattarna påpekar att ekolantbruket domineras av mjölkoch köttproduktion. Vad vill de mest sannolikt ha sagt med detta?
- ADu får lyfta, du får bära, vad kan denna glädje väl båta? jag kan bara allting lämna.
- BAtt man inom ekolantbruket har tagit intryck av hållbarhetsdebatten.
- CAtt ekolantbruket helst satsar på traditionell produktion.
- DAtt ekolantbruket redan har hunnit ganska långt i miljöarbetet.
Rätt svar: D
- Fråga 16
Hurdant bör hållbarhetsarbetet vara för att bli framgångsrikt, enligt textförfattarna?
- ADu får lyfta, du får bära, vad kan denna glädje väl båta? jag kan bara allting lämna.
- BFörutsättningslöst och baserat på kunskap.
- CLångsiktigt och reglerat i detalj.
- DSamordnat mellan de nordiska länderna.
Rätt svar: A
- Normativ rättsekonomiDen forskningsgren inom nationalekonomin som kallas rättsekonomi kan sägas bestå av två olika delar, en deskriptiv och en normativ. Den normativa rättsekonomin handlar till stor del om att rättfärdiga ekonomisk effektivitet. En av de ivrigaste förespråkarna för att vi bör välja ekonomiskt effektiva lösningar på juridiska problem är den amerikanske juristen Richard A. Posner (1939–). Posner är såväl professor i juridik som domare och räknas som en av företrädarna för ”the Chicago school of law and economics”. Enligt Posner finns det en inneboende ekonomisk rationalitet i ”the common law”. Många avgöranden kan förklaras i termer av ekonomisk effektivitet fastän avgörandena inte uttryckligen bygger på ekonomiska överväganden. De juridiska avgörandena korresponderar ofta med de ekonomiskt effektiva lösningarna, och eftersom de är ekonomiskt effektiva har de också en positiv inverkan på välståndet i samhället. Rättsekonomin skiljer emellertid mellan två olika typer av ekonomisk effektivitet. Det första kriteriet för ekonomisk effektivitet kallar rättsekonomer för Paretokriteriet. Detta kriterium är uppfyllt om åtminstone en individ får det bättre utan att någon annan individ får det sämre. Det är viktigt att här påpeka att rättsekonomin inte uppställer något objektivt kriterium för när en individ får det bättre respektive sämre. Om en individ föredrar apelsiner framför citroner, så menar rättsekonomer att denna har större nytta av att ha tillgång till apelsiner än citroner. Därför brukar man säga att rättsekonomin är anti-paternalistisk. Många olika beslut och åtgärder resulterar emellertid i att några individer får det sämre medan andra får det bättre. Således behövs ytterligare ett kriterium för ekonomisk effektivitet som är lättare att tillfredsställa än Paretokriteriet. Det andra kriteriet för ekonomisk effektivitet kallar rättsekonomer för Kaldor–Hicks-kriteriet. Detta är uppfyllt när några individer får det bättre än vad de övriga individerna får det sämre. Om vinsten är större än förlusterna, så föreligger Kaldor–Hicks-effektivitet. Antag att en viss åtgärd resulterar i att A:s respektive B:s välstånd ökar med vardera 300 kr. Vidare medför åtgärden att C:s välstånd minskar med 400 kr. I detta fall ökar det totala välståndet med 200 kr, och således tillfredsställer åtgärden i fråga Kaldor–Hickskriteriet. Den stora och viktiga skillnaden mellan dessa båda typer av ekonomisk effektivitet är deras förhållande till kompensation. Eftersom Paretokriteriet endast är uppfyllt under förutsättningen att ingen individ får det sämre, så bygger det på faktisk kompensation. Det vill säga alla individer är kompenserade fullt ut och åtminstone en individ är överkompenserad. Eftersom Kaldor–Hickskriteriet kan vara uppfyllt fastän några individer får det sämre, så bygger detta kriterium istället på hypotetisk kompensation. Det vill säga de som får det bättre får det så mycket bättre att de skulle kunna kompensera övriga individer fullt ut och fortfarande vara överkompenserade. Eftersom Paretokriteriet inte medför att någon individ får det sämre så är det relativt okontroversiellt. Det hävdas ofta att detta kriterium för ekonomisk effektivitet kan rättfärdigas med många olika argument som härrör från konkurrerande teorier. Om någon får det bättre utan att någon annan i samhället får det sämre, så kan man sluta sig till att nyttan i samhället ökar av den Paretoeffektiva förändringen. Således finns det ett utilitaristiskt argument för detta kriterium. Det kan emellertid invändas att kriteriet är konservativt i och med att många mer genomgripande förändringar hindras, eftersom dessa oftast resulterar i att åtminstone en person får det sämre. Vidare bygger kriteriet oftast på individernas uttryckliga samtycke, och således tillfredsställer det libertarianismens teori om självägarskap. Posner försvarar Paretokriteriet just genom att hänvisa till samtycke. Om alla har samtyckt till något, kan det inte vara orättfärdigt. Posner menar att detta kriterium är attraktivt eftersom det inte kränker personlig autonomi. De flesta juridiska avgöranden och regleringar bygger emellertid på att någon missgynnas medan andra gynnas. Det kriterium som Posner fokuserar på är därför det mer kontroversiella Kaldor–Hicks-kriteriet. Rättsekonomisk analys bygger på ett mycket centralt antagande om hur individer beter sig i valsituationer. Alla individer, menar rättsekonomer, strävar efter att maximera sin egen tillfredsställelse. Eftersom välstånd har karaktären av en primär nyttighet som hjälper alla individer att uppnå tillfredsställelse, så är det rationellt att sträva efter att maximera detta värde. Detta medför att varje individ i en specifik valsituation kommer att handla så att den egna vinsten maximeras. Denna beskrivning av individen som en ständigt ekonomiskt rationell varelse är teorin om homo economicus. Denna teori ligger till grund för i det närmaste all ekonomisk analys. Teorin förklarar till exempel varför nyttigheter omallokeras på en fri marknad så att de ständigt hamnar hos någon som värderar dem högre och varför ekonomiskt effektiva lösningar, när inga transaktionskostnader föreligger, ersätter ekonomiskt ineffektiva regleringar. Eftersom förutsättningarna varierar är utfallet emellertid svårt att förutsäga. Detta aktualiserar frågan om hur individer handlar i situationer som utmärks av osäkerhet. Om alla individer alltid strävar efter att maximera sin egen vinst, så kommer de i situationer som utmärks av osäkerhet att samtycka till det alternativ som förväntas rendera dem störst vinst. Vid första påseendet verkar det emellertid problematiskt att basera Kaldor–Hicks-kriteriet på samtycke. De individer som får det sämre kan knappast sägas ha samtyckt till försämringen eftersom detta skulle vara ekonomiskt irrationellt. Det centrala är då att fråga vad individerna i samhället skulle samtycka till innan de ser hur en specifik lösning på ett juridiskt problem påverkar dem. Posner förlitar sig här på vår naturliga okunnighet om framtiden. I situationer som utmärks av osäkerhet kommer individer att samtycka till det alternativ som förväntas maximera deras vinst. Posner hävdar nu att individernas vinst maximeras av Kaldor–Hicks-kriteriet. Det finns nämligen ingen anledning att antaga att de individer som gynnas respektive missgynnas av detta kriterium alltid kommer att vara samma individer. Det är istället rimligt att antaga att en individ stundtals kommer att gynnas och stundtals kommer att missgynnas av dess tillämpning. Och då en individ sannolikt inte tillhör förlorarna oftare än den tillhör vinnarna och den sistnämnda gruppen alltid vinner mer än vad den förra gruppen förlorar, så är det rationellt för en individ att samtycka till Kaldor–Hicks-kriteriet. När det tillämpas som den övergripande principen för juridiska avgöranden kan individerna räkna med att de ekonomiska vinsterna kommer att överstiga förlusterna, och vi antar att individerna i samhället skulle samtycka till kriteriet om de hade konfronterats med ett val. Om det nu finns ett implicit samtycke i samhället för detta kriterium, så kan en tillämpning av detsamma inte vara orättfärdig, enligt Posner. Christian Dahlman, Joakim Nergelius, ||GLOSS|| David Reidhav & Christoffer Wong paternalistisk = präglad av förmyndarattityd omallokera = omfördelaFråga 17
Hur kan man utifrån texten bäst sammanfatta Posners syn på förhållandet mellan rätt och ekonomi?
- ADu får lyfta, du får bära, vad kan denna glädje väl båta? jag kan bara allting lämna.
- BJuridiska beslut bör leda till åtgärder som är ekonomiskt effektiva.
- CSamhället bör ge ekonomisk kompensation till individer som får det sämre på grund av juridiska avgöranden.
- DJuridiska beslut bör bidra till att stärka individens ekonomiska inflytande.
Rätt svar: A
- Fråga 18
Av de två kriterier som lyfts fram intresserar sig Posner i första hand för Kaldor–Hicks-kriteriet (K–H). Varför gör han det, enligt texten?
- ADu får lyfta, du får bära, vad kan denna glädje väl båta? jag kan bara allting lämna.
- BK–H utgår från situationer som oftare stämmer överens med verkligheten.
- CK–H går att motivera utifrån många olika synsätt.
- DK–H ger individen ett större utrymme för självbestämmande.
Rätt svar: A
- Fråga 19
Vad skulle av texten att döma kunna bli en följd av att tillämpa Paretokriteriet?
- ADu får lyfta, du får bära, vad kan denna glädje väl båta? jag kan bara allting lämna.
- BAtt samhället tar minskat ansvar för individen.
- CAtt människor uppmuntras att agera konsekvent.
- DAtt vissa individer förlorar på kort sikt.
Rätt svar: D
- Fråga 20
Posners argument för att det i samhället finns ett underförstått samtycke till Kaldor–Hickskriteriet bygger enligt texten på ett antagande. Vilket?
- ADu får lyfta, du får bära, vad kan denna glädje väl båta? jag kan bara allting lämna.
- BAtt alla individer har en inneboende vilja att arbeta för samhällets bästa.
- CAtt det sammanlagda välståndet ökar om alla individer verkligen kompenseras.
- DAtt alla individer har samma chans att tillhöra den gynnade gruppen.
Rätt svar: C
Engelsk läsförståelse (ELF)
10 frågor med facit
- Cash is no longer king. The latest figures show that in 2014, the total number of cashless transactions overtook ones using cash for the first time in the UK. The change can be 31 to new technology – apps for phones and contactless systems that allow you to pay by waving a card or a phone over a terminal. Many other countries see similar trends. It’s convenient, but are there downsides to a cashless society? Banks have proved to be poor guardians of the public interest and tech firms disrespectful of our privacy, so it is right to ask this question. 32. First is consumer protection. E-payment systems are becoming akin to 32 such as water, in that they are indispensable to everyday life. What will happen when someone is “cut off” from a payment system? New regulatory safeguards will be needed to ensure providers act responsibly. Then there are anti-competitive issues. Visa and Mastercard account for more than 80 per cent of the global credit market, and well over 90 per cent in many countries. This represents a hitherto unimaginable degree of control over the means of payment. Policies should be adopted to 33 this market or to break up these oligopolies. Privacy is another key concern. Individual freedoms should only ever be given up knowingly. There has been no such consent to mass surveillance, and privacy is a human right recognised by the United Nations. At a time when a broad swathe of our general communications data is 34 exchanged by spy agencies, a big question mark hangs over the privacy of our financial data as the e-payment revolution rolls on. 35. Cash may be clumsy, but replacing it entirely means we need more choices and protection from 35 abuse. Otherwise, we A trivial risk becoming prisoners of our payment systems. That must not happen. Jem Bendell, New Scientist Why Do We Keep Pets? In 2014, Americans spent an estimated $58 billion on Indeed, psychologist Harold A. Herzog has argued that pets and untold hours caring for them. For 50 years, psypet keeping is driven principally by culture. Assessing chologists have been trying to unravel the appeals of anithe fluctuating popularity of dog breeds, he and his colmal companionship in hopes of deciphering just why we leagues found no relationship between a breed’s health, invest so much in these creatures. In the process, anthrolongevity or behavioral traits, such as aggressiveness zoologists – scientists who study human-animal relationor trainability, and its popularity. Instead, they argued, ships – have discovered a window into human sociality the trends in top dogs were erratic and seemed to shift more broadly. Our interactions with animals can be usesuddenly, as if driven by fashion. They further discovful models for understanding how issues of identity, nurered that movies featuring specific dog breeds would turing, support and attachment play out in a relationship. boost that pooch’s popularity for up to a decade. Extend- “It’s all about human psychology,” says anthrozoologist ing these findings to other species, Herzog posited that Paule official Indeed, psychologist Harold A. Herzog has argued that pet keeping is driven principally by culture. Assessing the fluctuating popularity of dog breeds, he and his colleagues found no relationship between a breed’s health, longevity or behavioral traits, such as aggressiveness or trainability, and its popularity. Instead, they argued, the trends in top dogs were erratic and seemed to shift suddenly, as if driven by fashion. They further discovered that movies featuring specific dog breeds would boost that pooch’s popularity for up to a decade. Extending these findings to other species, Herzog posited that people may keep pets simply because other people do, reflecting our penchant for social imitation. But even if imitation plays a role in their choices, most people profess to wanting pets for companionship. This friendship then sustains the connection despite the costs of ownership. An animal can also serve as a source of comfort. In a 1980 study, biologist Erika Friedmann reported that pet owners were more likely to be alive a year after a heart attack than were people who did not have a companion animal – possibly because the animals afforded some form of stress relief. Yet efforts to replicate such findings have had mixed results, and animal-assisted therapy has been criticized for overstating the ability of animals to ameliorate mental illness. Nevertheless, some people may gain psychological support from their pets and keep them for exactly this reason. pet owner may “read” a response into an animal companion’s behavior regardless of the animal’s intentions. Yet such projections are precisely what make this field ripe for psychology: they reveal our own social needs and desires. Animal relationships may someday provide useful comparison points to human connections – a benchmark for investigating empathy, caring and even decision making. That these creatures can fit many molds while being so different from us makes these friendships uniquely valuable. The study of animal companionship is still in its infancy. But without this research, we could not begin to fathom the rich and varied range of relationships that make up human experience. Daisy Yuhas, Scientific American MindFråga 31
- Aadjusted
- Bconverted
- Cattributed
- Dcommitted
Rätt svar: C
- Fråga 32
- Autilities
- Bproperties
- Crealities
- Dcasualties
Rätt svar: A
- Fråga 33
- Aunify
- Bdestroy
- Cunbalance
- Ddiversify
Rätt svar: D
- Fråga 34
- Aconventionally
- Bpublicly
- Cconsequently
- Droutinely
Rätt svar: D
- Fråga 35
- Apotential
- Beventual
Rätt svar: B
- Fråga 36
What is the main argument in the opening paragraph?
- APet psychology remains largely unexplored territory.
- BThere are basic parallels between animal and human behavior.
- CBonds between pets and people provide clues to parts of human nature.
- DMental similarities between humans and animals are greater than commonly thought.
Rätt svar: C
- Fråga 37
Which of the following statements is most in agreement with the text?
- ATo some extent, humans are wired with a favor able attitude to animals.
- BIn many cultures, infants and animals are looked upon in similar ways.
- CBy and by, the human brain has adapted to the company of animals.
- DIn general, animals respond well to the protec tive instincts of humans.
Rätt svar: A
- Fråga 38
What, according to the text, are the views of E. O. Wilson and Harold A. Herzog as regards human attitudes to pets?
- A"Wilson denies the influence of culture
- BHerzog excludes genetic factors."
- C"Herzog says culture is everything
- DWilson claims innate factors alone are decisive."
- E"Wilson argues that genetic and cultural factors are equally important
Rätt svar: D
- Fråga 39
What is said concerning the psychological and medical aspects of pet keeping?
- APet owners are less prone to illness than other people.
- BIt is unclear whether owning a pet gives a health advantage.
- CPets and their owners derive mutual benefits from each other.
- DThe idea that pets give their owners mental benefits is wishful thinking.
Rätt svar: B
- Fråga 40
What, according to the text, is a major reason for current research into pet keeping?
- AThe possibility of basic connections between human and animal cognition.
- BThe similarities in behavior between pets and their owners.
- CThe prospect of new light being shed on close relations between people.
- DThe chance of demystifying certain aspects of animal psychology.
Rätt svar: C