Hoppa till innehåll
Kampen

Högskoleprovet Vårprovet 2025

Alla 80 frågor från Vårprovet 2025 med facit (rätt svar), uppdelat per delprov. Helt gratis och utan inloggning. Vill du öva med tidtagning och automatisk rättning? Skriv hela provet interaktivt.

Öva provet med rättningTräna ord (ORD)

Ordförståelse (ORD)

20 frågor med facit

  1. Fråga 1

    basal

    • Ahållbar
    • Bunderförstådd
    • Cvardaglig
    • Dgrundläggande
    • Egenomtänkt

    Rätt svar: D

  2. Fråga 2

    defekt

    • Aolycka
    • Bbrist
    • Cobehag
    • Dtröghet
    • Emisstag

    Rätt svar: B

  3. Fråga 3

    länsa

    • Aputsa
    • Bfånga
    • Clossa
    • Dtömma
    • Esänka

    Rätt svar: D

  4. Fråga 4

    gensvar

    • Areflektion
    • Bpåpekande
    • Cklargörande
    • Dupprepning
    • Erespons

    Rätt svar: E

  5. Fråga 5

    kontroversiell

    • Aobegriplig
    • Bkritisk
    • Comtvistad
    • Dangelägen
    • Eomdömeslös

    Rätt svar: C

  6. Fråga 6

    eskapader

    • Ahemligheter
    • Bgenvägar
    • Cdrömmar
    • Däventyr
    • Eförklädnader

    Rätt svar: D

  7. Fråga 7

    förfoga över

    • Aha
    • Bge
    • Cbyta
    • Dta
    • Efå

    Rätt svar: A

  8. Fråga 8

    diger

    • Ahärlig
    • Bstor
    • Cunderlig
    • Ddjup
    • Esmaklig

    Rätt svar: B

  9. Fråga 9

    aversion

    • Amotsats
    • Bbestämdhet
    • Cförtvivlan
    • Dbesvikelse
    • Emotvilja

    Rätt svar: E

  10. Fråga 10

    fåfängt

    • Aenergiskt
    • Bsällsynt
    • Cresultatlöst
    • Dförsiktigt
    • Eimponerande

    Rätt svar: C

  11. Fråga 1

    olidlig

    • Aosannolik
    • Bsvår att förstå
    • Coanständig
    • Dbekymmerslös
    • Eomöjlig att uthärda

    Rätt svar: E

  12. Fråga 2

    återstoden

    • Aslutet
    • Bresten
    • Cminnet
    • Dsvaret
    • Ereprisen

    Rätt svar: B

  13. Fråga 3

    klandervärt

    • Avälgörande
    • Boskyldigt
    • Cförkastligt
    • Dotänkbart
    • Eförvånande

    Rätt svar: C

  14. Fråga 4

    intervention

    • Aavbrott
    • Bstödfunktion
    • Cingripande
    • Dförmedling
    • Einaktivitet

    Rätt svar: C

  15. Fråga 5

    bistå

    • Avakta
    • Bhålla ihop
    • Cnärvara
    • Dstanna kvar
    • Ehjälpa

    Rätt svar: E

  16. Fråga 6

    parafras

    • Aomskrivning
    • Binledning
    • Cförkortning
    • Döverläggning
    • Eutvidgning

    Rätt svar: A

  17. Fråga 7

    gedigen

    • Asolid
    • Bkonkret
    • Ceffektiv
    • Drealistisk
    • Euppskattad

    Rätt svar: A

  18. Fråga 8

    hålla till godo med

    • Asamtycka till
    • Bnöja sig med
    • Cförvänta sig
    • Droa sig med
    • Ege tillstånd till

    Rätt svar: B

  19. Fråga 9

    vånda

    • Aångest
    • Bavsmak
    • Cuppgivenhet
    • Dsaknad
    • Eansträngning

    Rätt svar: A

  20. Fråga 10

    fingerad

    • Afastställd
    • Bpraktisk
    • Cberörd
    • Dpåhittad
    • Ereserverad

    Rätt svar: D

Meningskomplettering (MEK)

20 frågor med facit

  1. Fråga 21

    Parkinsons sjukdom beror på degeneration av de nervceller i hjärnan som producerar dopamin. Patienten behandlas därför med läkemedel som kompenserar för bristen på dopamin, förbättrar dess verkan eller _____ av denna essentiella signalsubstans.

    • Ahämmar effekten
    • Bbromsar nedbrytningen
    • Cmotverkar bildandet
    • Dsänker nivån

    Rätt svar: B

  2. Fråga 22

    Det går att ta sig in i den tvåtusenåriga staden Petra på flera olika sätt, men de flesta nutida turister väljer den _____ vägen genom Wadi as-Sik, en smal och kilometerlång ravin som _____ av åttio meter höga klippor.

    • Areguljära – utformas
    • Bspektakulära – kantas
    • Ctemporära – präglas
    • Dsedimentära – angörs

    Rätt svar: B

  3. Fråga 23

    I slutet av 1800-talet representerade en ny gjutjärnsspis ett _____ ekonomiskt värde. Inköpet av en sådan spis förde dessutom med sig _____, eftersom de gamla trefotsgrytorna måste ersättas av nya _____ för matlagning.

    • Agrundläggande – problem – verktyg
    • Böverkomligt – utbetalningar – metoder
    • Cbetydande – merkostnader – kärl
    • Dväsentligt – moderniteter – rutiner

    Rätt svar: C

  4. Fråga 24

    Häggen är ett träd som finns i hela Norden, såväl på låglandet som i fjällen ända upp till trädgränsen, och förekommer _____ även som buske ännu högre upp.

    • Asuccessivt
    • Bexemplariskt
    • Cvegetativt
    • Dsporadiskt

    Rätt svar: D

  5. Fråga 25

    Problemet när politiker hänvisar till att ”allmänheten vill ha högre straff” är att detta är en _____. Det råder nämligen så pass spridda åsikter bland allmänheten att det inte går att hitta någon _____ linje.

    • Asanning med modifikation – enhetlig
    • Bförskönande omskrivning – enveten
    • Csjälvuppfyllande profetia – ensidig
    • Dbesvärande omständighet – entydig

    Rätt svar: A

  6. Fråga 26

    Dessutom visar Holmquist att det var fråga om två olika former av _____, nämligen människan som både kvinna och man samt människan som varken kvinna eller man. Detta exemplifieras med Carl Jonas Love Almqvists gestalter Amorina och Tintomara.

    • Aandrogyni
    • Bmatriarkat
    • Canalogi
    • Dmisogyni

    Rätt svar: A

  7. Fråga 27

    EU-parlamentet väntas _____ ett förslag som tvingar tågoperatörer att ge plats för cyklar ombord på tågen. Det vore i så fall en _____ för Cykelfrämjandet, som länge har drivit frågan.

    • Arikta – spik i kistan
    • Bbilda – lök på laxen
    • Canta – fjäder i hatten
    • Dvälja – dans på rosor

    Rätt svar: C

  8. Fråga 28

    Kännetecknande för en vädertjänst som den på Sturup är att där görs kortsiktiga lokala prognoser primärt avsedda för flygledning och piloter. Sådana prognoser kan inte direkt _____ ur ett större vädersammanhang, även om det förstås finns en ömsesidig påverkan mellan det _____ och det _____.

    • Auteslutas – specifika – generella
    • Bhärledas – lokala – globala
    • Cbekräftas – potentiella – aktuella
    • Durskiljas – förflutna – framtida

    Rätt svar: B

  9. Fråga 29

    I takt med att vi inhämtar allt mer information på nätet, där den ofta _____, ökar betydelsen av att ibland helt och fullt kunna gå upp i en annan värld. Kanske kan _____ vara en lösning? Med hjälp av den obrutna handlingen kan vi öva upp vår koncentrationsförmåga, lära oss se helheter och leva oss in i andra människors villkor.

    • Afragmentiseras – romanen
    • Bpunkteras – samtalet
    • Cdemoraliseras – prosan
    • Drekonstrueras – skriften

    Rätt svar: A

  10. Fråga 30

    Landvinningar inom robotik och artificiell intelligens gör att yrken som förr sågs som strikt _____ människan nu i allt högre grad kan digitaliseras.

    • Aangelägna
    • Bunderordnade
    • Cgällande
    • Dförbehållna

    Rätt svar: D

  11. Fråga 21

    Det går att mäta stressnivån via saliven, men den ger bara en _____ om de senaste tjugo minuterna. Huvudhåret däremot visar stressnivån de senaste månaderna, ibland ända upp till två år tillbaka.

    • Afotnot
    • Btumregel
    • Cfingervisning
    • Dhandvändning

    Rätt svar: C

  12. vi samarbetar när vi litar på att de flesta andra vill samarbeta med oss."
    Fråga 22

    "Ytterst få människor är rena egoister och lika få är rena _____. De flesta av oss vill samarbeta, men det är _____

    • Baltruister – villkorat
    • Cidealister – obligatoriskt
    • Dgeneralister – önskvärt
    • Epopulister – förhandlingsbart

    Rätt svar: A

  13. Fråga 23

    Utöver att anmäla ett eventuellt _____ till polisen finns möjlighet till upprättelse genom kränkningsersättning. För att detta ska bli aktuellt måste den drabbade själv ansöka om _____ hos domstol. Det blir då fråga om en _____ process, det vill säga en process som bedrivs mellan enskilda.

    • Ahot – böter – sluten
    • Bavsteg – rättshjälp – juridisk
    • Cförtal – stämning – civilrättslig
    • Dtillbud – försvarare – individuell

    Rätt svar: C

  14. Fråga 24

    Serieboken Nekromani präglas av en mörk, rentav _____ humor, absurda infall och en och annan tänkvärd slutsats längs vägen.

    • Ainfantil
    • Bmorbid
    • Cpenibel
    • Dkryptisk

    Rätt svar: B

  15. Fråga 25

    Det som oroar forskarna är inte att höghastighetstågen kommer att få järnvägsbroarna att rasa, utan snarare att broarna inte kan trafikeras i så höga hastigheter med _____ spårstabilitet. Dessutom lär kostnaden för underhåll _____ om spåren på broarna måste justeras var och varannan vecka.

    • Aberäknad – komma till korta
    • Blikartad – mana till eftertanke
    • Ctillförlitlig – tas i anspråk
    • Dbibehållen – skjuta i höjden

    Rätt svar: D

  16. Fråga 26

    Vävning var under det tidiga 1900-talet ett arbete som krävde stor yrkesskicklighet. Arbetet utfördes för det mesta tillfälligt och på deltid, ofta av väverskor som rekryterades på _____ basis från närområdet.

    • Aaktuell
    • Bfunktionell
    • Crationell
    • Dinformell

    Rätt svar: D

  17. Fråga 27

    Göteborg grundades på 1620-talet som en viktig _____ i den begynnande militärstaten och stormakten Sverige och planerades därför från början som en starkt _____ stad.

    • Autpost – inhägnad
    • Bknutpunkt – befäst
    • Cinkörsport – anlagd
    • Dhamnstad – sjösatt

    Rätt svar: B

  18. Fråga 28

    Många texter beskriver hur sidensvansar blir berusade av den alkohol som bildats i jästa bär och frukter, men detta är _____. Denna fågel har en _____ stor lever vilket gör att den har en mycket god förmåga att snabbt bryta ner alkohol. Det finns dock studier av sidensvansar som hittats döda i naturen med så pass hög alkoholhalt i blod och lever att det kan ha påverkat deras _____.

    • Aosannolikt – måttligt – konstitution
    • Bomsusat – substantiellt – kondition
    • Cotvivelaktigt – ofantligt – koncentration
    • Domdiskuterat – exceptionellt – koordination

    Rätt svar: D

  19. Fråga 29

    Utmärkande för kammarkörer är att _____ ofta huvudsakligen består av västerländsk konstmusik.

    • Aovationen
    • Bensemblen
    • Crepertoaren
    • Dauditoriet

    Rätt svar: C

  20. Fråga 30

    För att nationella prov ska kunna användas för kunskapsmätning och betygsnormering krävs en läroplan som _____ vad respektive ämne ska innehålla och att man i grunden _____ tanken att kunskap kan mätas.

    • Astipulerar – bejakar
    • Bförutsäger – aviserar
    • Cgaranterar – omsätter
    • Dredovisar – förmodar

    Rätt svar: A

Läsförståelse (LÄS)

20 frågor med facit

  1. Behandling av tremor
    Talamotomi är ett ingrepp mot svårbehandlad tremor och innebär att delar av talamus förstörs. Metoden, som utvecklades på 1950-talet, har nackdelen att den är invasiv, med allt vad detta innebär i termer av infektionsrisk och risk att förstöra annan vävnad. I New England Journal of Medicine presenteras en studie i vilken man utfört ingreppet med hjälp av ultraljud, det vill säga ickeinvasivt. Det rör sig om ett högintensivt ultraljud som går igenom skallbenet. För att rikta behandlingen mot rätt område i hjärnan har magnetkamera använts. I studien har 15 patienter med svårbehandlad essentiell tremor ingått. Dessa var i åldrarna 53 till 79 år, och snittåldern var 67 år. Man har inte inkluderat patienter med Parkinsons sjukdom. Ultraljudsbehandlingen har riktats mot den så kallade VIM-kärnan (ventral intermediate nucleus) i talamus. Ingreppet var unilateralt, det vill säga riktat mot ena hjärnhalvan. För att följa hur skakningarna utvecklas efter ingreppet har författarna som effektmått bland annat använt sig av skalan ”Clinical rating scale for tremor”. Skalan graderar bland annat tremor i händerna på en skala mellan 0 och 32, där ett högre värde innebär svårare skakningar. Snittvärdet var 20,4 före ingreppet. När en ny mätning gjordes tolv månader efter ingreppet hade det sjunkit till 5,2. Vid skattning enligt en skala för handikapp (disability) från 0 till 32 noterades också en markant förbättring efter ingreppet: snittvärdet sjönk från 18,2 till 2,8. Därtill sågs en påtaglig förbättring av livskvaliteten hos behandlade patienter. Såväl motoriska som sensoriska biverkningar noterades dock. Vissa patienter drabbades av problem med talet. Besvären var i de flesta fall övergående. Fyra patienter fick emellertid domningar som inte klingade av. En uppenbar begränsning är att man inte gjort en blindad studie med behandlings- och kontrollgrupper, vilket gör det svårt att utvärdera hur stor placebokomponenten är i den samlade effekten. Resultaten är principiellt intressanta men måste givetvis verifieras i större studier innan metoden kan komma att nå bred användning. _Anders Hansen_ ||GLOSS|| tremor = skakningar orsakade av ofrivilliga muskelsammandragningar talamus = kärna i mellanhjärnan med anhopningar av nervceller invasiv = som innebär kirurgiskt ingrepp placebo = preparat som skenbart är ett läkemedel men som i realiteten inte har någon medicinsk verkan; kan även gälla behandlingsåtgärder
    Fråga 11

    Vilken alternativ rubrik sammanfattar bäst textens huvudpoäng?

    • AKirurgi bekämpar tremor
    • BTalamus målet vid tremorbehandling
    • CTalamotomi på nytt sätt
    • DBiverkningar av ny tremorbehandling –3 Bankerna* Banker är till sin natur mycket sköra varelser.

    Rätt svar: C

  2. Fråga 12

    Vilken brist med studien ser textförfattaren?

    • ADe noterade biverkningarna har inte utforskats tillräckligt.
    • BDe skalor som ska utvärdera behandlingens effekt mäter olika saker.
    • CDe patienter som ingår i studien har alltför lik artade besvär.
    • DDe uppmätta effekterna är osäkra på grund av studiens utformning.

    Rätt svar: D

  3. Bankerna*
    Banker är till sin natur mycket sköra varelser. Ingen bank kan betala ut ens en bråkdel av alla sina sparkunders pengar om de skulle dyka upp samtidigt och kräva tillbaka dem. På den tiden då bankernas ägare själva stod för alla förluster, i slutet av 1800-talet, kunde det egna kapitalet i banker uppgå till så mycket som hälften av tillgångarna. Före finanskrisen 2007 hade vissa globala storbanker tagit lån på 50 kronor för varje krona de hade i ägarkapital. När de så kallade Baselreglerna infördes i slutet av 1980-talet innebar det att kraven på hur mycket kapital bankerna själva ska ha ersattes av vad som brukar kallas för ett riskvägt system. Förenklat är bankers affärsidé att låna ut eller placera pengar till en högre ränta än den de själva lånar för, och tanken bakom Baselreglerna är att banker som lånar ut till riskfyllda projekt måste ha större eget kapital än lågriskbanker. Men en liten andel eget kapital innebär samtidigt hög avkastning för bankerna. Och omvänt: högre risk för skattebetalarna, eftersom stater garanterar alla sparares insättningar. Vem som helst inser att avgörande för denna ordning är bedömningen av vilken risk lånen har. Och det är här det börjar bli riktigt intressant. För någon kom nämligen på den briljanta idén att låta bankerna själva räkna på saken. Idag fungerar det så att världens storbanker, inklusive de svenska, får använda något som kallas för interna modeller, en omskrivning för att tusentals bankanställda matar in enorma mängder historiska data som processas och sedan spottar ut de uppskattade riskerna för olika typer av lån. Tyvärr är det med riskmodeller som med korvmaskiner: om man pressar in ruttet kött i ena änden är sannolikheten liten att det kommer ut en finstämd salsiccia i den andra. Modellerna matas ofta med naiva antaganden om att historiska samband upprepas i framtiden och att sannolikheten för oväntade händelser går att beskriva med hjälp av en jämn och fin kurva. Svenska banker tillåts alltså i praktiken själva vara med och bestämma hur stora säkerhetsmarginaler de ska ha i form av buffertkapital, och större delen av bankernas förbättrade kapitaltäckning de senaste åren beror på detta trixande. Hur otroligt det än kan låta. I början av 2016 tvingades Finansinspektionen (FI) medge: bankerna har blåst oss alla. – Jag är besviken. När man ger bankerna en möjlighet att jobba med interna modeller har de ett stort ansvar gentemot sina aktieägare och dem som de har lånat pengar av. Det är relativt allvarlig kritik vi har, sade FI:s generaldirektör Erik Thedéen. Finansinspektionen har därför höjt kapitalkraven, i form av den ”kontracykliska kapitalbufferten” på fikonspråk. Bankerna, som alltså precis blivit ertappade med att under flera år ha lurat upp svenska myndigheter på läktaren (och säkert haft ganska roligt åt hur lätt det var), blev genast upprörda. – Beslutet är olyckligt. Ytterligare kapitalkrav gör att det blir dyrare att låna pengar, vilket håller tillbaka tillväxten och jobbskapandet i svensk ekonomi, dundrade Bankföreningens vd Hans Lindberg. Så här låter det varje gång myndigheter vill skärpa reglerna för banker. ”Gör vad ni vill, men det kommer att bli dyrare för kunderna ska ni veta. Sänka ekonomin. Hela skiten kan rasa.” Påståendet att mer kapital leder till att bankernas upplåning blir dyrare, kostnader som i sin tur ”måste” vältras över på kunderna, har dock svagt stöd. Det pågår visserligen en intensiv och het debatt om hur mycket kapital bankerna bör ha, men mycket tyder på att den fara som bankerna målar upp är överdriven. En stor genomgång som Internationella Valutafonden IMF gjort av internationella storbankers lånekostnader mellan 2001 och 2012 landade i slutsatsen att mer kapital på lång sikt leder till att upplåningen blir billigare. När Bank for International Settlements djupdök i f rågan 2016 kom de fram till att ett enkelt krav på maxbelåning skulle, till skillnad från de komplicerade riskmodellerna, kunna ha mycket stora positiva nettoeffekter. Alltså precis tvärtom mot vad bankerna påstår. Bankerna har också en envis fiende: verkligheten. Sedan finanskrisen 2008 har kapitalkraven på de svenska storbankerna skärpts – inte minst för bolån. Något som bankerna inte är sena att påminna om. Med deras egen logik borde lånekranarna ha skruvats åt och Sverige gått på knäna. I stället har bostadslånen exploderat. Tillväxten var under början av 2016 uppe i över 8 procent i årstakt. Samtidigt växte Sveriges BNP med över 4 procent 2015 och flera bedömare har talat om överhettning. Det enda som förändrats: lånen har blivit mer lönsamma för bankerna. Sant är att mer eget kapital leder till lägre avkastning, vilket är väldigt logiskt eftersom bankernas risknivå minskar. Det betyder inte att banken måste höja priset på sina lån. Om de inte vill passa på att höja sina vinstmarginaler för att hålla uppe avkastningen förstås. Vilket är precis vad svenska banker har gjort. Under (den falska) förevändningen att upplåningen blivit dyrare har svenska banker ökat sina marginaler på bolån dramatiskt, från 0,2 procent 2009 till över 1,6 procent 2016, enligt Finansinspektionen. Avkastningen på kapitalet i bolåneverksamheten är nu så hög som 25 procent och har dubblats på kort tid. Det är faktiskt ganska provocerande. Att bankerna kan slänga ur sig den här typen av snömos beror på att de möter ganska svagt motstånd. Men det är inte bara ”vänstern” eller ogina ekonomijournalister som har synpunkter. Så här lät det i ett mejl från en tidigare mycket centralt placerad person i det svenska bankväsendet: ”Flatheten från statsmakten när det gäller bankerna är ju flagrant!” Finansinspektionen, som numera är landets främsta finansövervakare, ligger hopplöst efter bankerna när det gäller resurser. Och en naturlig karriärväg för duktiga medarbetare på FI är att få jobb på bank med betydligt högre lön. Det kan möjligen dämpa inspektionsivern en smula. FI är en myndighet som ytterst styrs av politiker. Hur ser då förhållandet mellan bankerna och politiken ut? Jo, Bankföreningens vd Hans Lindberg har ett förflut et som moderat statssekreterare, hans företrädare på post en Thomas Östros var tidigare socialdemokratisk näringsminister. Förre finansmarknadsministern Peter Norman, för övrigt privat vän med Erik Thedéen på FI, gick våren 2006 in i Swedbanks styrelse. Både förre finansministern A nders Borg och tidigare statsministern Fredrik Reinfeldt jobbar numera åt globala storbanker. Om inte Sverige hade haft en så naiv syn på korruption hade säkert någon reagerat. Det börjar faktiskt bli lite olustigt. _Andreas Cervenka_ ||GLOSS|| *Texten publicerades 2017 Bank for International Settlements = samarbetsorgan för centralbanker, bl.a. Sveriges riksbank maxbelåning = hur stora lån en bank själv får ha
    Fråga 13

    Vad framställs i texten som den stora svagheten med Baselreglerna?

    • AAtt de inte tar hänsyn till vilken risk banken tar.
    • BAtt de möjliggör missvisande riskbedömningar.
    • CAtt lägre krav ställs på de banker som tar de största riskerna.
    • DAtt det egna kapitalet styr vilka krav som ställs på banken.

    Rätt svar: B

  4. Fråga 14

    Vilken av följande uppfattningar om svenska bankers bolåneverksamhet ger textförfattaren uttryck för?

    • ABankerna verkar ha glömt varför reglerna kring bolån skärptes 2008.
    • BBankerna tjänar inte så mycket på bolånen som de påstår.
    • CBankerna tar onödigt stora risker med bolånen.
    • DBankerna tjänar orimligt mycket pengar på bo lånen.

    Rätt svar: D

  5. Fråga 15

    Vad antyder textförfattaren om relationen mellan den politiska makten och bankerna i Sverige?

    • AAtt den är oreglerad och präglad av intern makt kamp.
    • BAtt den är osund och i vissa avseenden korrupt.
    • CAtt den styrs av politikerna och präglas av ideo logiska uppfattningar.
    • DAtt den domineras av bankerna och genomsyras av mutor.

    Rätt svar: B

  6. Fråga 16

    Vad är särskilt utmärkande för textens ton?

    • ADen syrliga sarkasmen.
    • BDen klarsynta självkritiken.
    • CDen formella sakligheten.
    • DDen likgiltiga uppgivenheten.

    Rätt svar: A

  7. Den flygande arketypen
    Det svävar en ängel över min säng. Hon är av papier-maché så hon rör sig lätt i minsta luftdrag. Öppnar jag fönstret kan hon nästan flyga. Hon är vacker, hennes vita klänning är draperad så att den förstärker flygkänslan. Vingarna är fullt utslagna och eleganta, vingpenna efter vingpenna i exakt formation. Ansiktet – ja, det är ingen tvekan: Botticellis Venus. Jag förälskade mig i henne i en konsthantverksbutik och fick veta att hon var en av de sista på jorden. Den lilla öststatsfabrik som hittat en änglanisch och klarat sig hyggligt med den under de svåra åren har gjort konkurs. Med andra ord: Änglarna föll för marknadskrafterna. En dag har jag ett barn i sängen, ett lånat barn som skall övernatta. Hon har kommit med snuttefilt och nalle, förväntansfulla ögon och huvudet fullt av frågor. Innan hon somnar skall vi läsa sagor, massor, hela natten, säger hon. Men det blir inget av för vi hamnar i änglavärlden. ”Är det din skyddsängel?” ”Kanske det.” ”Blir hon arg på mig om jag viftar med bena så hon flyger och far?” ”Nej, det tror jag inte.” ”Var har hon ljusen?” ”Vilka ljus?” ”De två som är förgyllda? Det vet du välan att det går en ängel runt vårt hus med två förgyllda ljus?” ”Änglar kan väl inte vara ute och gå jämt”, säger jag. Det skrattar hon åt innan hon på barns sätt tvärvänder och frågar: ”Tror du på änglar?” ”På nåt sätt finns det nog skyddande krafter i livet.” ”Vad fånig du är”, säger hon, och det får jag hålla med om. Sen blir jag undervisad. Det är bara sagor, det där med änglar och tomtar och feer. ”Om de skulle finnas, skyddsänglarna (hon drar på orden och det finns en längtan i rösten), så måste de ju synas.” ”De kanske finns inom oss”, säger jag. ”Du är ju inte klok, dom är ju mycket större än vi så var skulle de få plats? I magen?” ”Inte i magen”, säger jag. ”I hjärtat.” ”Pumpelipumpelipump”, säger hon, slår i marschtakt över bröstet och skrattar högt. ”Där skulle det snart bli köttfärs av dem.” Argumentet är slående, hon blir så nöjd med det att hon somnar, en femåring väl förankrad i det som Österns vise brukar kalla den visuella illusionen: Det man ser är det som existerar. Mitt hem är som de flesta andras, fullt av glasskålar och ljusstakar, keramikäpplen, statyetter, ja ni vet ju hur det ser ut där sentimentala onödor trängs på hyllor och väggar. Min ängel är bara trettio centimeter lång och sitter i en kedja uppe i taket. Ändå föranleder hon ständigt nya reflektioner. Det verkar som om hon inte lämnar någon oberörd. Till slut blir jag så intresserad och så road att jag drar in helgens alla gäster i sovrummet. Vänligt och överseende: ”Jag hoppas att hon ger dig goda drömmar.” Hotat och överlägset: ”Så romantiskt. Och barnsligt, om du ursäktar.” Roat och hånfullt: ”Det lär finnas en tokig kärring som påstår att hon kan se folks skyddsänglar. Du kanske skall resa dit så att du får en mera realistisk bild.” Häpet och avvärjande: ”Det är väl en juldekoration som du har glömt att ta ner.” Sen kommer där en psykolog och säger: ”Så bra, hör du du. Då kanske du äntligen kan placera det änglalika utanför dig själv.” När den sistnämnde gått funderar jag på att leta rätt på en djävul i papier-maché för att hänga bredvid ängeln. Men jag tror inte det skulle fungera. En ros är en ros är en ros, som bekant. Och kanske finns det rosor. Men jag tvivlar. Vi börjar ju långsamt förstå att de flesta av våra svårigheter beror på att vi befinner oss i en beskrivning. Och att den är så otillräcklig att den leder till konflikter. Personliga: Min beskrivning, din beskrivning. Politiska: Vår sanning, er sanning. Religiösa: Vår tro, er tro. Är kultur något annat än beskrivning? I vart fall är det helt tydligt att en ängel inte är en ängel inte är en ängel. Den är kanske rent av något så häpnadsväckande som en flygande arketyp. Med makt över sinnet – än i dag. När de gamla gudarna steg ner på jorden var det för att handla, en gud var alltid en drivkraft. När gudarna fick lämna plats för den ende Guden, den som vi guskelov inte kan beskriva, sände han oss änglarna, hjälpredor som griper in i handlingen. Så som en gång Afrodite, Jupiter, Ull, Oden. Det kanske inte är någon tillfällighet att min ängel har Venus anletsdrag? Himmelriket är som bekant öppet för barnen, de människor som ännu inte har så många beskrivningar. Vi vuxna kan uppleva det i ögonblick av nåd, i korta stunder, ofta ute i naturen. För en sekund kan ett träd bli ett träd bli ett träd som vi ser utan att registrera, bedöma, förvandla till upplevelse. Inte en upprepning, inte ett igenkännande, inget att sortera och lägga i minnet. När ögonblicket försvunnit sitter vi där och ser på granen och tänker att det var en bjässe och undras om den angripits av skogsdöden. Och så är vi lite ledsna, för vart tog den ljusa glädjen vägen? Jag tror att folk förr i tiden hade användbara begrepp för såna här upplevelser. De kunde t ex säga: Det gick en ängel genom skogen. Numera går det som bekant bara änglar genom rummet när någon gör bort sig och aldrig när vårvinden leker med solen i en vit gardin. Kanske var det därför jag köpte henne, min skyddsängel, i nåt aldrig erkänt hopp om upplevelser bortom tiden i insomnandets ögonblick när sinnet är vidöppet och saknar ord. Eller kanske var det helt enkelt som en liten kille sa medan han hoppade i sängresårerna i flygande dans med ängeln i taket: ”Det är en fe, ser du väl. Hon rör sitt trollspö och du kan önska dig vad du vill. Jag önskar mig (skutt) en PC (skutt) och hundra dataspel.” Jag önskar, jag önskar … Det får förbli en hemlighet. För det vet ni väl att om magin skall fungera får man inte uttala sin önskan högt. Han får ingen PC och inga dataspel, pojken. Men jag … _Marianne Fredriksson_
    Fråga 17

    Vad är, mot bakgrund av psykologens kommentar, en trolig förklaring till att textförfattaren fun derar på att hänga upp en djävul i papier-maché?

    • ADet skulle väcka en annan typ av reaktioner hos gästerna.
    • BDet skulle vara ett sätt för henne att skapa distans till det onda inom sig.
    • CDet skulle göra det lättare för omgivningen att acceptera ängeln.
    • DDet skulle vara ett sätt att skapa balans mellan ont och gott i rummet.

    Rätt svar: B

  8. Fråga 18

    Vad menar textförfattaren med att ”en ängel inte är en ängel inte är en ängel”?

    • AAtt ängeln bara är en religiös symbol.
    • BAtt ängeln inte existerar i verkligheten.
    • CAtt ängeln har förlorat sin betydelse i den moderna kulturen.
    • DAtt ängeln är tungt lastad med symbolisk betydelse.

    Rätt svar: D

  9. Fråga 19

    Varför misstänker textförfattaren att det inte är någon tillfällighet att ängeln i sovrummet liknar gudinnan Venus?

    • AFör att de härstammar från samma tidsepok.
    • BFör att båda återspeglar ett klassiskt skönhets ideal.
    • CFör att änglar och gudar har fyllt samma funktion för människorna.
    • DFör att änglar precis som Venus har förknippats med kärlek och romantik.

    Rätt svar: C

  10. Fråga 20

    Vad av följande ringar bäst in det som textförfattaren längtar efter?

    • AOrdlösa erfarenheter.
    • BEn lugnare tillvaro.
    • CTydligare ställningstaganden.
    • DEtt religiöst uppvaknande.

    Rätt svar: A

  11. Dialekter
    Bland det första du minns är ljudet av din mamma. Och det du hör och präglas av – redan som foster – är din mammas dialekt. Långt innan du lär dig ett språk skapar du minnen av hennes betoningar och språkmelodi. Säkert är det därför som känslan för dialekter är så stark. Vi gillar eller retar oss på dialekter helt oreflekterat. Vi kommenterar och skrattar åt dem helt instinktivt. En som hade ett mer reflekterande förhållningssätt till dialekterna var Gun Widmark, professor i nordiska språk. Hon avled för tre veckor sedan, 93 år gammal. In i det sista var hon aktiv, och det hon arbetade med är en uppgörelse med svensk dialektforskning. Gun Widmark var min gudmor, min extramamma. Men hennes egen dialekt har inte alls präglat mig. Gun var uppvuxen på en bondgård utanför Eskilstuna och kunde prata lika särpräglat som andra gör i gnällbältet. Men även om jag säkert lyssnat lika mycket på henne som på min biologiska mamma, så pratade hon aldrig sörmländska så att jag hörde det. Likt de flesta andra som ville göra karriär vinnlade hon sig om att tala god rikssvenska, också privat. Så är det med dialekter. De tillhör det mest ursprungliga vi har, men de levde undanträngda under större delen av 1900-talet. Utjämningen av de lokala språken var ett moderniseringsprojekt som drevs av statsmakten, ofta med folkligt stöd. Många faktorer samverkade, som införandet av folkskolan, fokuseringen på det skrivna språket, urbaniseringen, utvecklingen av massmedier. Dialekter var mossiga och hörde till bondesamhället, riksspråket var framtidens språk. Men nu är det annorlunda. Även om processen inte går att backa, är de spillror som finns kvar omhuldade och kära. Dialekter är på modet. Sveriges Television gör språkprogram med miljonpublik som handlar om dialektmysterier. I grannkanalens reklaminslag är dialekter ett närmast uttjatat knep för att väcka tittarnas känslor. Det är som med bulldoften i butiken. Dialekterna får dina okontrollerbara känslor i svang. Du hör det omedvetet och reagerar. Både längtan till nybakade bullar och förnimmelsen av din mammas dialekt får dig att shoppa loss. Reklammakare, säljbolag och underhållare är språkmusikaliskt moderna när de utnyttjar känslan i dialekterna, men det finns andra som är tondöva. Staten går i otakt med vårt språkintresse. Det visade sig nyligen när Institutet för språk och folkminnen – den svenska språkmyndigheten – beslutade att lägga ner sina dialektavdelningar i Lund och Umeå. Pengarna påstås inte räcka till. Och kulturministern, ur vars budget språkmyndigheten får sina anslag, vill inte hjälpa till. Försvaret av det språkliga kulturarvet, i dess mest känsloladdade form, prioriteras ner. _Patrik Hadenius_
    Fråga 11

    Vad visar exemplet Gun Widmark?

    • AHur viktiga ens biologiska föräldrar är för språkutvecklingen.
    • BAtt den svenska språkforskningen är hotad.
    • CHur starkt normer kring språket kan påverka människor.
    • DAtt det finns stora språkliga skillnader mellan stad och landsbygd.

    Rätt svar: C

  12. Fråga 12

    Textförfattaren noterar att något har förändrats från 1900-talet till idag. Vad?

    • AMakthavarnas syn på dialekter.
    • BDialekters status bland folk i allmänhet.
    • CUrsprungets betydelse för dialekten.
    • DDialekters förmåga att påverka människor.

    Rätt svar: B

  13. Monstertjuren
    ”Belgisk blå kan inte gå.” ”Nilsson är galen, har tappat moralen.” Vältextade skyltar med välrimmande slagord. Det är den 30 mars 1996 och drygt 60 personer har kommit för att demonstrera mot inseminationen av nötkreaturrasen belgisk blå hemma hos Gunnar Nilsson i Viken i nordvästra Skåne. Inte bara unga djurrättsaktivister. Också veterinärer, folk från Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och kommunpolitiker. De är upprörda. – Detta är ett brott mot svensk djurskyddslag, och det är ett moraliskt brott. Det handlar om att framavla djur som är svårt sjuka, svårt missbildade, och som kommer att utsättas för ett svårt lidande, säger Staffan Persson, aktiv i Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök. – Djur med genetiska defekter hör inte hemma i Sverige. Detta är en av de få frågor som bönder, konsumenter och djurskyddet är eniga i, säger Gunnela Ståhle. Som anställd på LRF och ledande i djurskyddsorganisat ionen Djurskyddet Sverige är hon vid den här tiden en av centralgestalterna inom svensk djuromsorg. Inför inseminationen lyckas hon med det exceptionella att samla både djurrättsaktivister och köttproducenter i ett gemensamt upprop. Hela 14 organisationer och företag skriver under, däribland Sveriges konsumentråd, Djurens vänner, Köttbranschens riksförbund och Scan. Fotografer och journalister svärmar runt huvudpersonerna, köttbonden Gunnar Nilsson och kreaturshandlaren Per-Olof Hagelgren. De poserar. Nöjda med uppståndelsen. Övertygade om rasens förträfflighet. – Det handlar om överlevnad för våra svenska bönder. Vill vi ha en levande landsbygd har vi materialet här, säger Per-Olof Hagelgren. De hade naturligtvis kunnat göra inseminationen i smyg. I stället väljer de att göra det med så många vittnen som möjligt. – Vi gör det här för att få fart på den rättsliga processen. Vi vill se vilka lagar som gäller, de svenska eller EU:s, säger Gunnar Nilsson. Fyra kor insemineras. Hela processen tar ett par timmar. De efterföljande rättsprocesserna mot ”monsterrasen” belgisk blå kommer att pågå i fyra år innan Gunnar Nilsson och Per-Olof Hagelgren till sist frias. Inseminationen i Viken är en förlust inte bara för djurskyddsvännerna och för den svenska modellen, som präglas av ”stor enighet mellan konsumenter, bönder, intresseorganisationer och opinionsbildare”, som LRF utt rycker det. Den är också ett svidande nederlag för de svenska EU-vännerna. Innan Sverige 1995 blev medlem i EU var det direkt förbjudet att importera belgisk blå. Regeringen tog upp frågan i EU-förhandlingarna och v ille att Sverige skulle få ett undantag som tillät ett fortsatt förbud. Men det gick inte. – Resultatet blev att vi inte kan behålla ett avelsförbud som riktar sig mot en speciell ras, säger Karl Erik Olsson, jordbruksministern som skötte förhandlingarna. Men vi får lov att ha ett förbud mot avel med raser med genetiska defekter. Belgisk blå har en listad genetisk defekt, de dubbla musklerna. Vi kontrollerade noggrant med jurister i samband med förhandlingarna att det skulle hålla. På valmöte efter valmöte har Gunnela Ståhle i Ja-kampanjen inför folkomröstningen om svenskt EU-medlemskap därför lovat att Sverige kan och ska hållas rent från belgisk blå. Och så tar den egna LRF-medlemmen Gunnar Nilsson ändå in rasen i landet. Och inleder en process som så småningom leder till att förbudet faller. Men hur kunde en så vanlig och osexig rutin som en insemination av en ko toppa SVT:s Rapport? Att det handlade om en ny ras med befarade hälsoproblem räcker inte riktigt som förklaring. Rasen symboliserar också en ekonomiskt extremt krass lantbruksproduktion utan hänsyn till djuromsorg. Men även andra nötkreatur är extremt avlade. Lika mycket muskler som tjurarna av rasen belgisk blå har, lika mycket juver har en mjölkko av rasen svensk lågland. Alla lantbrukets husdjur är hårt avlade. Belgisk blå är inte mycket värre än de höns, kycklingar och kalkoner som föds upp i Sverige, och vars kött och ägg konsumenterna utan att tveka lägger på tallriken. Varför passerar kycklingrasen Cobb och kalkonrasen British united turkey? De är också extrema muskelbyggare med stora hälsoproblem. Varför är just belgisk blå monstret? Missfostret. När belgisk blå i slutet av 1980-talet först uppmärksammades i Sverige var rapporteringen neutral. Kenneth Fransson på LRF Medias lantbrukstidning Land Lantbruk skrev flera artiklar om köttdjur och redogjorde bland annat, utan kraftord, för hur rasen i Danmark hade ”hittat sin nisch”. Men successivt vässar Kenneth Fransson pennan och 1993 gör så monstret entré. ”Jakten på muskler ger monsterdjur”, är Land Lantbruks rubrik på förstasidan, och samma år använder politikern och sedermera Europaparlamentarikern Marit Paulsen belgisk blå som avskräckande exempel i boken Europa och djuren. Tillsammans med sin man Sture Andersson har hon åkt runt i Europa och fångat en brutal exploatering av djuren. Hon skriver och han fotograferar. Sverige ligger i förhandlingar med EU om medlemskap. Landet är djupt splittrat. LRF:s lobbykontor i Bryssel ser till att Paulsen och Andersson får möta monstret och i boken skriver Paulsen om den europeiska djurhållningen: ”Under ett paraply av antibiotika, psykofarmaka, blodtryckssänkande medicin, hormoner och kirurgi kan människorna få så kallat billigt kött från djur som är fullständigt onaturliga ... Ett av de mer extrema exemplen är BBB-kon (Belgian blue bovine, belgique blanc bleu).” Marit Paulsen skriver inte ”monster”. Det behövs inte. Hon har ändå beskrivit ett. Och visat upp det. Sture A nderssons bilder på belgisk blå kommer att publiceras igen och igen i svenska medier. Monstertjuren belgisk blå har fått symbolisera mycket ont. Utan egen förskyllan har den till exempel blivit ett avskräckande exempel i kampen mot hormoner och genmanipulation i köttindustrin. Men att belgisk blå har extrema muskler beror varken på hormoner eller genmanipulation, utan på traditionell, om än extrem, avel. Ändå har bilderna på de belgiska muskelbergen präglat svenskarnas syn på tillsatser och genmodifierade livsmedel. Bilder på muskelbyggande tjurar som trycker i sig dopningssprutor användes bland annat i ett studiematerial inför EU-omröstningen. Belgisk blå anses också ha haft stor betydelse för svenska folkets negativa inställning till genteknik. I valet till riksdagen 1998 hade Miljöpartiet monstertjuren på en valaffisch med texten ”Det finns inga genvägar till bra mat”. Bilden hamras in. I press, radio och tv, från 1993 och många år framöver. Och det är klart, det sätter sig hos läsarna, lyssnarna och konsumenterna. Och när vi blir hungriga vill vi inte ha monsterbiff till middag. Att just belgisk blå blev ”monstret” och användes i skräckpropaganda beror enligt vår mening på att det handlade om kor. Människor känner mer för kor än för fåglar. Dels är korna däggdjur och större. Mänskligare på något sätt. Dels syns de. Fåglarna hålls inomhus. Ingen ser någonsin en fågeluppfödning på riktigt. Att se lyckliga kor på bete blir viktigt för att upprätthålla legitimiteten för hela animalieproduktionen och vår tro på gott djurskydd. Korna är en nationell angelägenhet. Det är mjölk, kött och öppna landskap. Kor är Sverige. Och vi vill inte ha några störande monster i hagen. _Torbjörn Esping och Ylva Esping_
    Fråga 13

    Vad framstår som textförfattarnas ambition med texten ”Monstertjuren”?

    • AAtt argumentera för länders självbestämmande i djurrättsfrågor.
    • BAtt protestera mot köttindustrin och förespråka en minskad animalieproduktion.
    • CAtt ge en bakgrund till Sveriges relativt stränga djurskyddsregler.
    • DAtt belysa mekanismerna bakom den infekterade debatten om belgisk blå.

    Rätt svar: D

  14. Fråga 14

    På vilket sätt var inseminationen av Gunnar Nilssons kor ett nederlag för de svenska EU- vännerna, enligt texten?

    • ADen mobiliserade EU-motståndarna inför folkomröstningen.
    • BDen splittrade EU-förespråkarna i två läger.
    • CDen visade att Ja-kampanjen hade lovat mer än den kunde hålla.
    • DDen visade att svensk lagstiftning i slutänden står över EU:s regelverk.

    Rätt svar: C

  15. ”Belgisk blå kan inte gå.” ”Nilsson är galen, har tappat moralen.” Vältextade skyltar med välrimmande slagord. Det är den 30 mars 1996 och drygt 60 personer har kommit för att demonstrera mot inseminationen av nötkreaturrasen belgisk blå hemma hos Gunnar Nilsson i Viken i nordvästra Skåne. Inte bara unga djurrättsaktivister. Också veterinärer, folk från Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och kommunpolitiker. De är upprörda. – Detta är ett brott mot svensk djurskyddslag, och det är ett moraliskt brott. Det handlar om att framavla djur som är svårt sjuka, svårt missbildade, och som kommer att utsättas för ett svårt lidande, säger Staffan Persson, aktiv i Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök. men Gunnar Nilsson ändå in rasen i landet. Och inleder – Djur med genetiska defekter hör inte hemma i Sverige. Detta är en av de få frågor som bönder, konsumenter och djurskyddet är eniga i, säger Gunnela Ståhle. Som anställd på LRF och ledande i djurskyddsorganisat ionen Djurskyddet Sverige är hon vid den här tiden en av centralgestalterna inom svensk djuromsorg. Inför inseminationen lyckas hon med det exceptionella att samla både djurrättsaktivister och köttproducenter i ett gemensamt upprop. Hela 14 organisationer och företag skriver under, däribland Sveriges konsumentråd, Djurens vänner, Köttbranschens riksförbund och Scan. Fotografer och journalister svärmar runt huvudpersonerna, köttbonden Gunnar Nilsson och kreaturshandlaren Per-Olof Hagelgren. De poserar. Nöjda med uppståndelsen. Övertygade om rasens förträfflighet. – Det handlar om överlevnad för våra svenska bönder. Vill vi ha en levande landsbygd har vi materialet här, säger Per-Olof Hagelgren. blå monstret? Missfostret. De hade naturligtvis kunnat göra inseminationen i smyg. I stället väljer de att göra det med så många vittnen som möjligt. Fransson på LRF Medias lantbrukstidning Land Lantbruk – Vi gör det här för att få fart på den rättsliga processen. Vi vill se vilka lagar som gäller, de svenska eller EU:s, säger Gunnar Nilsson. tat sin nisch”. Men successivt vässar Kenneth Fransson Fyra kor insemineras. Hela processen tar ett par timmar. De efterföljande rättsprocesserna mot ”monsterrasen” belgisk blå kommer att pågå i fyra år innan Gunnar Nilsson och Per-Olof Hagelgren till sist frias. Inseminationen i Viken är en förlust inte bara för djurskyddsvännerna och för den svenska modellen, som präglas av ”stor enighet mellan konsumenter, bönder, intresseorganisationer och opinionsbildare”, som LRF utt rycker det. Den är också ett svidande nederlag för de svenska EU-vännerna. Innan Sverige 1995 blev medlem i EU var det direkt förbjudet att importera belgisk blå. Regeringen tog upp frågan i EU-förhandlingarna och paraply av antibiotika, psykofarmaka, blodtryckssänkande medicin, hormoner och kirurgi kan människorna få så kallat billigt kött från djur som är fullständigt onaturliga ... Ett av de mer extrema exemplen är BBB-kon (Belgian blue bovine, belgique blanc bleu).” Marit Paulsen skriver inte ”monster”. Det behövs inte. Hon har ändå beskrivit ett. Och visat upp det. Sture A nderssons bilder på belgisk blå kommer att publiceras igen och igen i svenska medier. Att just belgisk blå blev ”monstret” och användes i Monstertjuren belgisk blå har fått symbolisera mycket ont. Utan egen förskyllan har den till exempel blivit ett avskräckande exempel i kampen mot hormoner och genmanipulation i köttindustrin. Men att belgisk blå har extrema muskler beror varken på hormoner eller genmanipulation, utan på traditionell, om än extrem, avel. Ändå har bilderna på de belgiska muskelbergen präglat svenskarnas syn på tillsatser och genmodifierade livsmedel. Bilder på muskelbyggande tjurar som trycker i sig dopningssprutor användes bland annat i ett studiematerial inför EU-omröstningen. Belgisk blå anses också Torbjörn Esping och Ylva Esping v ille att Sverige skulle få ett undantag som tillät ett fortsatt förbud. Men det gick inte. – Resultatet blev att vi inte kan behålla ett avelsförbud som riktar sig mot en speciell ras, säger Karl Erik Olsson, jordbruksministern som skötte förhandlingarna. Men vi får lov att ha ett förbud mot avel med raser med genetiska defekter. Belgisk blå har en listad genetisk defekt, de dubbla musklerna. Vi kontrollerade noggrant med jurister i samband med förhandlingarna att det skulle hålla. På valmöte efter valmöte har Gunnela Ståhle i Ja-kampanjen inför folkomröstningen om svenskt EU-medlemskap därför lovat att Sverige kan och ska hållas rent från belgisk blå. Och så tar den egna LRF-medlemen process som så småningom leder till att förbudet faller. Men hur kunde en så vanlig och osexig rutin som en insemination av en ko toppa SVT:s Rapport? Att det handlade om en ny ras med befarade hälsoproblem räcker inte riktigt som förklaring. Rasen symboliserar också en ekonomiskt extremt krass lantbruksproduktion utan hänsyn till djuromsorg. Men även andra nötkreatur är extremt avlade. Lika mycket muskler som tjurarna av rasen belgisk blå har, lika mycket juver har en mjölkko av rasen svensk lågland. Alla lantbrukets husdjur är hårt avlade. Belgisk blå är inte mycket värre än de höns, kycklingar och kalkoner som föds upp i Sverige, och vars kött och ägg konsumenterna utan att tveka lägger på tallriken. Varför passerar kycklingrasen Cobb och kalkonrasen British united turkey? De är också extrema muskelbyggare med stora hälsoproblem. Varför är just belgisk När belgisk blå i slutet av 1980-talet först uppmärksammades i Sverige var rapporteringen neutral. Kenneth skrev flera artiklar om köttdjur och redogjorde bland annat, utan kraftord, för hur rasen i Danmark hade ”hitpennan och 1993 gör så monstret entré. ”Jakten på muskler ger monsterdjur”, är Land Lantbruks rubrik på förstasidan, och samma år använder politikern och sedermera Europaparlamentarikern Marit Paulsen belgisk blå som avskräckande exempel i boken Europa och djuren. Tillsammans med sin man Sture Andersson har hon åkt runt i Europa och fångat en brutal exploatering av djuren. Hon skriver och han fotograferar. Sverige ligger i förhandlingar med EU om medlemskap. Landet är djupt splittrat. LRF:s lobbykontor i Bryssel ser till att Paulsen och Andersson får möta monstret och i boken skriver Paulsen om den europeiska djurhållningen: ”Under ett ha haft stor betydelse för svenska folkets negativa inställning till genteknik. I valet till riksdagen 1998 hade Miljöpartiet monstertjuren på en valaffisch med texten ”Det finns inga genvägar till bra mat”. Bilden hamras in. I press, radio och tv, från 1993 och många år framöver. Och det är klart, det sätter sig hos läsarna, lyssnarna och konsumenterna. Och när vi blir hungriga vill vi inte ha monsterbiff till middag. skräckpropaganda beror enligt vår mening på att det handlade om kor. Människor känner mer för kor än för fåglar. Dels är korna däggdjur och större. Mänskligare på något sätt. Dels syns de. Fåglarna hålls inomhus. Ingen ser någonsin en fågeluppfödning på riktigt. Att se lyckliga kor på bete blir viktigt för att upprätthålla legitimiteten för hela animalieproduktionen och vår tro på gott djurskydd. Korna är en nationell angelägenhet. Det är mjölk, kött och öppna landskap. Kor är Sverige. Och vi vill inte ha några störande monster i hagen.
    Fråga 15

    ”Varför passerar kycklingrasen Cobb och kalkon rasen British united turkey?” frågar sig textförfattarna. Ger de något svar på den frågan, och i så fall vilket?

    • AJa, för att vi människor har svårt att relatera till fåglar.
    • BJa, för att fåglar aldrig har förekommit i skräckpropaganda.
    • CJa, för att alla raser inom fågeluppfödningen är lika extrema.
    • DNej, det är bara en retorisk fråga i texten.

    Rätt svar: A

  16. Monstertjuren
    ”Belgisk blå kan inte gå.” ”Nilsson är galen, har tappat moralen.” Vältextade skyltar med välrimmande slagord. Det är den 30 mars 1996 och drygt 60 personer har kommit för att demonstrera mot inseminationen av nötkreaturrasen belgisk blå hemma hos Gunnar Nilsson i Viken i nordvästra Skåne. Inte bara unga djurrättsaktivister. Också veterinärer, folk från Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och kommunpolitiker. De är upprörda. – Detta är ett brott mot svensk djurskyddslag, och det är ett moraliskt brott. Det handlar om att framavla djur som är svårt sjuka, svårt missbildade, och som kommer att utsättas för ett svårt lidande, säger Staffan Persson, aktiv i Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök. – Djur med genetiska defekter hör inte hemma i Sverige. Detta är en av de få frågor som bönder, konsumenter och djurskyddet är eniga i, säger Gunnela Ståhle. Som anställd på LRF och ledande i djurskyddsorganisat ionen Djurskyddet Sverige är hon vid den här tiden en av centralgestalterna inom svensk djuromsorg. Inför inseminationen lyckas hon med det exceptionella att samla både djurrättsaktivister och köttproducenter i ett gemensamt upprop. Hela 14 organisationer och företag skriver under, däribland Sveriges konsumentråd, Djurens vänner, Köttbranschens riksförbund och Scan. Fotografer och journalister svärmar runt huvudpersonerna, köttbonden Gunnar Nilsson och kreaturshandlaren Per-Olof Hagelgren. De poserar. Nöjda med uppståndelsen. Övertygade om rasens förträfflighet. – Det handlar om överlevnad för våra svenska bönder. Vill vi ha en levande landsbygd har vi materialet här, säger Per-Olof Hagelgren. De hade naturligtvis kunnat göra inseminationen i smyg. I stället väljer de att göra det med så många vittnen som möjligt. – Vi gör det här för att få fart på den rättsliga processen. Vi vill se vilka lagar som gäller, de svenska eller EU:s, säger Gunnar Nilsson. Fyra kor insemineras. Hela processen tar ett par timmar. De efterföljande rättsprocesserna mot ”monsterrasen” belgisk blå kommer att pågå i fyra år innan Gunnar Nilsson och Per-Olof Hagelgren till sist frias. Inseminationen i Viken är en förlust inte bara för djurskyddsvännerna och för den svenska modellen, som präglas av ”stor enighet mellan konsumenter, bönder, intresseorganisationer och opinionsbildare”, som LRF utt rycker det. Den är också ett svidande nederlag för de svenska EU-vännerna. Innan Sverige 1995 blev medlem i EU var det direkt förbjudet att importera belgisk blå. Regeringen tog upp frågan i EU-förhandlingarna och v ille att Sverige skulle få ett undantag som tillät ett fortsatt förbud. Men det gick inte. – Resultatet blev att vi inte kan behålla ett avelsförbud som riktar sig mot en speciell ras, säger Karl Erik Olsson, jordbruksministern som skötte förhandlingarna. Men vi får lov att ha ett förbud mot avel med raser med genetiska defekter. Belgisk blå har en listad genetisk defekt, de dubbla musklerna. Vi kontrollerade noggrant med jurister i samband med förhandlingarna att det skulle hålla. På valmöte efter valmöte har Gunnela Ståhle i Ja-kampanjen inför folkomröstningen om svenskt EU-medlemskap därför lovat att Sverige kan och ska hållas rent från belgisk blå. Och så tar den egna LRF-medlemmen Gunnar Nilsson ändå in rasen i landet. Och inleder en process som så småningom leder till att förbudet faller. Men hur kunde en så vanlig och osexig rutin som en insemination av en ko toppa SVT:s Rapport? Att det handlade om en ny ras med befarade hälsoproblem räcker inte riktigt som förklaring. Rasen symboliserar också en ekonomiskt extremt krass lantbruksproduktion utan hänsyn till djuromsorg. Men även andra nötkreatur är extremt avlade. Lika mycket muskler som tjurarna av rasen belgisk blå har, lika mycket juver har en mjölkko av rasen svensk lågland. Alla lantbrukets husdjur är hårt avlade. Belgisk blå är inte mycket värre än de höns, kycklingar och kalkoner som föds upp i Sverige, och vars kött och ägg konsumenterna utan att tveka lägger på tallriken. Varför passerar kycklingrasen Cobb och kalkonrasen British united turkey? De är också extrema muskelbyggare med stora hälsoproblem. Varför är just belgisk blå monstret? Missfostret. När belgisk blå i slutet av 1980-talet först uppmärksammades i Sverige var rapporteringen neutral. Kenneth Fransson på LRF Medias lantbrukstidning Land Lantbruk skrev flera artiklar om köttdjur och redogjorde bland annat, utan kraftord, för hur rasen i Danmark hade ”hittat sin nisch”. Men successivt vässar Kenneth Fransson pennan och 1993 gör så monstret entré. ”Jakten på muskler ger monsterdjur”, är Land Lantbruks rubrik på förstasidan, och samma år använder politikern och sedermera Europaparlamentarikern Marit Paulsen belgisk blå som avskräckande exempel i boken Europa och djuren. Tillsammans med sin man Sture Andersson har hon åkt runt i Europa och fångat en brutal exploatering av djuren. Hon skriver och han fotograferar. Sverige ligger i förhandlingar med EU om medlemskap. Landet är djupt splittrat. LRF:s lobbykontor i Bryssel ser till att Paulsen och Andersson får möta monstret och i boken skriver Paulsen om den europeiska djurhållningen: ”Under ett paraply av antibiotika, psykofarmaka, blodtryckssänkande medicin, hormoner och kirurgi kan människorna få så kallat billigt kött från djur som är fullständigt onaturliga ... Ett av de mer extrema exemplen är BBB-kon (Belgian blue bovine, belgique blanc bleu).” Marit Paulsen skriver inte ”monster”. Det behövs inte. Hon har ändå beskrivit ett. Och visat upp det. Sture A nderssons bilder på belgisk blå kommer att publiceras igen och igen i svenska medier. Monstertjuren belgisk blå har fått symbolisera mycket ont. Utan egen förskyllan har den till exempel blivit ett avskräckande exempel i kampen mot hormoner och genmanipulation i köttindustrin. Men att belgisk blå har extrema muskler beror varken på hormoner eller genmanipulation, utan på traditionell, om än extrem, avel. Ändå har bilderna på de belgiska muskelbergen präglat svenskarnas syn på tillsatser och genmodifierade livsmedel. Bilder på muskelbyggande tjurar som trycker i sig dopningssprutor användes bland annat i ett studiematerial inför EU-omröstningen. Belgisk blå anses också ha haft stor betydelse för svenska folkets negativa inställning till genteknik. I valet till riksdagen 1998 hade Miljöpartiet monstertjuren på en valaffisch med texten ”Det finns inga genvägar till bra mat”. Bilden hamras in. I press, radio och tv, från 1993 och många år framöver. Och det är klart, det sätter sig hos läsarna, lyssnarna och konsumenterna. Och när vi blir hungriga vill vi inte ha monsterbiff till middag. Att just belgisk blå blev ”monstret” och användes i skräckpropaganda beror enligt vår mening på att det handlade om kor. Människor känner mer för kor än för fåglar. Dels är korna däggdjur och större. Mänskligare på något sätt. Dels syns de. Fåglarna hålls inomhus. Ingen ser någonsin en fågeluppfödning på riktigt. Att se lyckliga kor på bete blir viktigt för att upprätthålla legitimiteten för hela animalieproduktionen och vår tro på gott djurskydd. Korna är en nationell angelägenhet. Det är mjölk, kött och öppna landskap. Kor är Sverige. Och vi vill inte ha några störande monster i hagen. _Torbjörn Esping och Ylva Esping_
    Fråga 16

    Vad av följande är rasen belgisk blå ett exempel på, enligt textförfattarna?

    • AAtt den moderna gentekniken har gått för långt.
    • BAtt även avel kan resultera i dramatiska genförändringar.
    • CAtt EU har ett otillräckligt regelverk kring gen manipulation.
    • D"Att avel och genmanipulation behövs för lantbrukets överlevnad.

    Rätt svar: B

  17. Bedömning i historia
    Länge stod frågor om prov och bedömning i skymundan i utbildningen av blivande historielärare. Under senare år har emellertid förutsättningarna för historieundervisning förändrats som en följd av en dramatiskt förändrad bedömningspraktik. Vi måste därför ta bedömningsfrågorna på större allvar. Åtminstone fyra trender eller utvecklingslinjer kan identifieras som skapat historielärares nya förutsättningar. För det första har vi under de senaste åren iakttagit en tilltagande formalisering av den summativa bedömningspraktiken, med införande av nationella prov och ökade krav på att omdömen och betyg relateras till tydliga kriterier. För det andra finns en växande förväntan om att bedömning ska vara formativ, alltså framåtsyftande. I enlighet med detta betonas betydelsen av att lärare kommunicerar med elever om vad de kan göra för att utveckla sitt lärande. För det tredje har införandet av lärplattformar lett till att enskilda lärare måste anpassa sin insamling av underlag från eleverna och även återkopplingen om dessa. För det fjärde har skolämnet historia förändrats så att det nu läggs större vikt vid att elever ska utveckla förmågor eller kompetenser. Det senare betyder att delvis nya typer av underlag krävs för att historielärare ska kunna bedöma elevens kunskaper i relation till ämnets kunskapskrav. En spridd uppfattning (eller nidbild) är att skolämnet historia främst går ut på att memorera faktakunskaper och att bedömning i historia följaktligen handlar om att bedöma i vilken mån eleverna förmår att redovisa dessa. Men det moderna skolämnet historia är mer komplext än så och ställer andra krav på eleverna. En viktig slutsats som kan dras utifrån forskningen är att historielärare behöver arbeta systematiskt och utifrån medvetna principer för att bedömningspraktiken ska bli funktionell i relation till de uppställda målen. Annars finns stor risk att eleverna inte tillägnar sig exempelvis det kritiska tänkande som utgör en viktig del av historieämnet. Exakt hur målen med historieundervisningen ska definieras skiljer sig åt från kursplan till kursplan. Synen på hur eleverna kan uppnå dessa mål är följaktligen också föränderlig. Det finns några olika traditioner inom historieundervisningen. I den engelskspråkiga världen har man ofta talat i termer av ”content” och ”skills”, alltså stoffkunskaper och förmågor. Den förstnämnda kategorin avser innehållskunskaper om personer, händelser, processer, historiska sammanhang och källor. Den senare kategorin avser förmågor som att tolka, värdera källor, formulera samband och slutsatser. Kritiker har ifrågasatt om det är rimligt att göra en distinktion mellan stoffkunskaper och förmågor, eftersom centrala begrepp som betydelse, förändring och orsak visserligen går ut på att tolka och förklara, men samtidigt är fundamentala i relation till innehållet. Med detta synsätt bygger historisk kunskap alltid på både innehållskunskap och en därmed sammantvinnad metodisk eller ”proceduriell” kunskap, och ingendera kunskapsformen kan tydligt värderas var för sig. I bland annat Tyskland har man istället börjat tala om att historieundervisningen ska utveckla vissa kunskapsmobiliserande kompetenser som är användbara utanför klassrummet. Dessa kompetenser ses som bredare och mer komplexa än specifika förmågor och kan vara såväl historieämneskompetens (med både innehållskunskaper och förmågor som att periodisera) som metodkompetens, frågekompetens (att formulera frågor) och orienteringskompetens. Oavsett vilken tradition vi lutar oss emot finns en förväntan om att historieämnet ska lära ut mer än stoffkunskaper. Så är också historieämnet i den svenska skolan framskrivet i den nuvarande läroplanen, där flera ämnesspecifika förmågor identifieras. Med andra ord behöver historielärare designa uppgifter och andra underlag som kan användas för att bedöma dessa förmågor eller kompetenser. Ska det bli bra är det en tidskrävande process där man ofta får pröva ut, justera och förfina sina uppgifter. En utmaning som är särskilt stor i historieämnet är att arbetet i ämnet ofta bygger på historiska dokument (enligt nuvarande styrdokument för den svenska skolan ska eleverna arbeta med källor). När eleverna får i uppgift att läsa och tolka historiska dokument kan frågan uppstå om det som mäts i själva verket är förmågan att läsa och skriva. Här måste läraren anstränga sig för att konstruera uppgifter som även läs- och skrivsvaga elever klarar att besvara; det handlar inte bara om att stötta elever med dyslexi eller med annat modersmål än svenska, utan läraren behöver inse att historieämnets texter kan vara svåra för många elever genom att de bland annat innehåller ovanliga ord, ovanlig stavning, eller förutsätter kunskaper om ett svunnet samhälle. En strategi för att hantera dessa utmaningar kan vara att bearbeta källtexten genom att citera bara en kortare del av källan, att modernisera stavning, tillhandahålla ordförklaringar eller anpassa typsnitt och radavstånd till läsarnas nivå. Naturligtvis kan de historiska innehållskunskaperna ses som väsentliga i egen rätt och det förblir viktigt att bedöma dessa kunskaper hos eleverna. Men det är ändå viktigt att fundera på relationen mellan innehållskunskaper och de förmågor som historieämnet ska utveckla hos eleverna. Den kanadensiske historiedidaktikern Peter Seixas och hans kolleger har utformat ett historieprov som består av flera korta utdrag ur källtexter vilka alla kopplar till samma ämne. Varje källtext följs av en eller flera frågor och med hjälp av sina svar får eleven slutligen redovisa sina kunskaper i ett samlande stycke text. Det är ett konkret exempel på hur en stegvis uppbyggd uppgift kan stötta elever att redovisa sina ämneskunskaper i en sammanhängande text. Det är frigörande för tanken att studera hur historielärare i andra länder förhållit sig till prov och bedömning. Traditionellt kopplas bedömning ofta samman med prov, men för högstadieeleverna i Danmark finns inte ett nationellt skriftligt prov utan eleven ska istället genomföra ett fördjupningsprojekt. Under lärarens vägledning formulerar eleven en frågeställning och involverar ett antal källor i sin studie. När projektet slutligen redovisas kan det vara i form av till exempel en film, en illustration, ett rollspel eller en intervju. Läraren återkopplar med djupgående frågor. Elevens svar och redovisning granskas sedan av en censor. Erfarna historielärare har genom åren skaffat sig en lång rad verktyg och samlar in en mängd olika underlag för sin bedömning, och olika strategier kan behövas inte minst eftersom vissa elever behöver annat än skriftliga prov för att komma till sin rätt och visa sina kunskaper. Det finns anledning att förhålla sig kritiskt både till den särställning som skriftliga uppgifter har fått och till den nuvarande regimen där bedömning sitter i högsätet och där lärare känner sig tvingade att väga grisen varje dag. _David Ludvigsson och Lars Andersson Hult_
    Fråga 17

    I inledningen nämns fyra trender. Vilka av dessa anknyter textens resonemang i huvudsak till?

    • AFörsta och andra.
    • BAndra och tredje.
    • CTredje och fjärde.
    • DFörsta och fjärde.

    Rätt svar: D

  18. Fråga 18

    Vilken fråga riktar textförfattarna särskilt in sig på när de återger debatten om ”content” och ”skills”?

    • AVad som egentligen ligger bakom historieämnets uppdelning i de två kunskapsformerna.
    • BVilken av de två kunskapsformerna som bör betonas i historieundervisningen.
    • CVarför de två kunskapsformerna hanteras så annorlunda i historieämnet än i andra ämnen.
    • DOm de två kunskapsformerna verkligen går att skilja åt inom historieämnet.

    Rätt svar: D

  19. Fråga 19

    Vad anser textförfattarna om skriftliga prov i historia, av texten att döma?

    • AAtt de bör ses som endast ett bland många redskap för bedömning.
    • BAtt de passar bäst för bedömning av fakta kunskaper.
    • CAtt de ofta kritiseras på felaktiga grunder.
    • DAtt de behöver förnyas innehållsmässigt.

    Rätt svar: A

  20. Fråga 20

    Vad gör textförfattarna i första hand?

    • AArgumenterar för en mer formaliserad bedömning i historieämnet.
    • BSammanfattar det aktuella forskningsläget kring bedömning i historieämnet.
    • CDiskuterar förutsättningarna för bedömning i historieämnet.
    • DMotiverar beslutet att förändra riktlinjerna för bedömning i historieämnet.

    Rätt svar: C

Engelsk läsförståelse (ELF)

20 frågor med facit

  1. Pedro II
    Pedro II, emperor of Brazil, had already decided his throne would end with him when he was unexpectedly overthrown. On 15 November 1889, he was unseated by a military coup, an inglorious end to an empire that had enjoyed new glory days under Pedro’s care. Brazil’s economy grew, the arts scene flourished and the emperor steered his country to victory in a string of international disputes. He also oversaw the abolition of slavery (in 1888) while his country became increasingly attractive to disgruntled Europeans who arrived there in waves, looking for a better life. However, forward-thinking Pedro remained traditional in one aspect and decided his sole heir, daughter Isabel, wouldn’t inherit his throne. When the military rose up and drove him into exile, Pedro put up little resistance. Within weeks, Brazil, once the heart of the Portuguese empire, had become a republic. 31. What is implied about Pedro II? A His policy for freely accepting European immigrants was highly unpopular. B His rule led to a slow but consistent decline in Brazil’s general development. C His forced exile was a direct consequence of the way he treated his daughter. D His removal was not in any obvious way related to his ability as a ruler.
    Fråga 31

    What is implied about Pedro II?

    • AHis policy for freely accepting European immigrants was highly unpopular.
    • BHis rule led to a slow but consistent decline in Brazil’s general development.
    • CHis forced exile was a direct consequence of the way he treated his daughter.
    • DHis removal was not in any obvious way related to his ability as a ruler.

    Rätt svar: D

  2. Wildlife in Chernobyl
    Some 116,000 people fled the radioactive fallout from the Chernobyl power plant when its reactor exploded in 1986, and another 220,000 were later resettled. In total, a zone covering around 4200 square kilometres split equally between Belarus and Ukraine was vacated. In a study of wildlife in the area by researcher Jim Smith, roe deer, elk, wild boar and wolves were surveyed between 2008 and 2010 by counting tracks left in snow. Their abundance was compared with that seen between 2005 and 2010 in four uncontaminated nature reserves of similar size and habitat in Belarus. The density in Chernobyl matched or exceeded those in other reserves. A similar picture was seen when wildlife numbers in Chernobyl were compared with those in the Bryansky Forest reserve 250 kilometres away in Russia. “Whatever negative effects there are from radiation, they are not as large as the negative effects of having people there,” says Smith. 32. What is the main point? A It may be a long time before humans can safely return to the area. B Wildlife in the area seems to have recovered since the disaster. C Wild animals are less affected by radiation than humans are. D A human-free environment is highly beneficial for wildlife.
    Fråga 32

    What is the main point?

    • AIt may be a long time before humans can safely return to the area.
    • BWildlife in the area seems to have recovered since the disaster.
    • CWild animals are less affected by radiation than humans are.
    • DA human-free environment is highly beneficial for wildlife.

    Rätt svar: D

  3. Pedro II Question Pedro
    II, emperor of Brazil, had already decided his throne would end with him when he was unexpectedly overthrown. On 15 November 1889, he was unseated by a military coup, an inglorious end to an empire that had enjoyed new glory days under Pedro’s care. Brazil’s econ- B His rule led to a slow but consistent decline in omy grew, the arts scene flourished and the emperor Brazil’s general development. steered his country to victory in a string of international C His forced exile was a direct consequence of the disputes. He also oversaw the abolition of slavery (in way he treated his daughter. 1888) while his country became increasingly attractive to disgruntled Europeans who arrived there in waves, to his ability as a ruler. looking for a better life. However, forward-thinking Pedro remained traditional in one aspect and decided his sole heir, daughter Isabel, wouldn’t inherit his throne. When the military rose up and drove him into exile, Pedro put up little resistance. Within weeks, Brazil, once the heart of the Portuguese empire, had become a republic. Wildlife in Chernobyl Some 116,000 people fled the radioactive fallout from the Chernobyl power plant when its reactor exploded in 1986, and another 220,000 were later resettled. In total, a zone covering around 4200 square kilometres split equally between Belarus and Ukraine was vacated. In a in the area seems to have recovered study of wildlife in the area by researcher Jim Smith, roe since the disaster. deer, elk, wild boar and wolves were surveyed between animals are less affected by radiation than 2008 and 2010 by counting tracks left in snow. Their humans are. abundance was compared with that seen between 2005 and 2010 in four uncontaminated nature reserves of simfor wildlife. ilar size and habitat in Belarus. The density in Chernobyl matched or exceeded those in other reserves. A similar picture was seen when wildlife numbers in Chernobyl were compared with those in the Bryansky Forest reserve 250 kilometres away in Russia. “Whatever negative effects there are from radiation, they are not as large as the negative effects of having people there,” says Smith. In the Footsteps of Florence Nightingale The World Health Organisation (WHO) designated 2020 What would disappoint Nightingale in her time-travel as the “Year of the Nurse”, marking 200 years since the to the present is that the transformation of nursing has birth of Florence Nightingale, who established the prinbeen uneven. In countries as varied as India, Germany ciples of modern nursing and hospital sanitation. If she and Portugal, nurses are still largely treated as doctors’ were to drop in on a hospital today, Nightingale would be minions and may not even diagnose common ailments pleased to see the progress in nursing since her day – and or prescribe medication. And although nurses make up how it is poised to change in the years to come. nearly half of the world’s health-care workforce – and Nightingale founded the first nursing school, at a hos- 90% of patients’ contacts with health workers – they pital in London in 1860, and wrote some 200 books and are often not at the table when health-policy decisions papers. She was the first woman admitted to the Royal are
    Fråga 33

    What is implied about Florence Nightingale and nursing in the introductory paragraphs?

    • AShe was guided by intuition rather than hard facts in her reform agenda.
    • BHer once revolutionary ideas have long been common practice the world over.
    • CShe had to endure a lot of male prejudice in her use of statistical evidence.
    • DHer reputation rests on her practical work rather than on her scientific insights.

    Rätt svar: B

  4. Fråga 34

    What is argued in connection with present-day nursing?

    • AIt is still mainly focused on taking care of patients’ practical needs.
    • BPatient safety will always depend on collabora tion between nurses and doctors.
    • CThere is an obvious risk that it will gradually lose its uniquely personal qualities.
    • DIt is increasingly blurring the old distinction between doctors and nurses.

    Rätt svar: D

  5. Fråga 35

    Which of the following statements is most in accordance with the text?

    • ANurses’ close connections with patients have been negatively affected by recent develop ments.
    • BRecent changes in nursing have left traces only in some parts of the world.
    • CThe new role assigned to nurses has so far been a global success story.
    • DModern nursing has brought new political insights into health-care systems worldwide.

    Rätt svar: B

  6. Fråga 36

    What is implied concerning job opportunities for nurses?

    • AThere will be plenty of positions available in most parts of the world.
    • BOld-style nursing will to a large extent be carried out by robots.
    • CThe prospects for their profession are currently looking rather dim.
    • DToday’s lack of nurses is predicted to change in the years ahead.

    Rätt svar: A

  7. Fråga 37

    What is said about the future of nursing and technology?

    • AThere will be a conflict between human and technological aspects.
    • BNursing is for better or worse bound to change beyond recognition.
    • CNursing will in various ways benefit from modern developments.
    • DTechnological innovation will likely result in inferior care for patients.

    Rätt svar: C

  8. Bread
    The earliest recognizable forms of flat bread, made from a paste of ground cereals and water, appear with the first farming communities of the Fertile Crescent, about 10,000 years ago. Although the agriculturalist diet was less nutritionally diverse than that of earlier hunter gatherers, the importance of bread in the development of human society shouldn’t be underestimated. Without the intensification of cereal production, early farming communities would have had insufficient food resources to supply those engaged in non-procurement activities, such as art and literature. Without bread, civilisation could have taken a very different turn. 38. What is implied in connection with the first farming communities? A The diet among the early farmers was more healthy than that of previous societies. B The importance of bread has been exaggerated in research on human development. C The introduction of bread did not generally lead to a more healthy food intake. D The role of bread in the development of human civilization is hotly debated.
    Fråga 38

    What is implied in connection with the first farming communities?

    • AThe diet among the early farmers was more healthy than that of previous societies.
    • BThe importance of bread has been exaggerated in research on human development.
    • CThe introduction of bread did not generally lead to a more healthy food intake.
    • DThe role of bread in the development of human civilization is hotly debated.

    Rätt svar: C

  9. African Art
    For decades, the most prominent homes for African art were within museums in Europe. That has changed, however, especially with the recent opening of Senegal’s 39. What are we told here about the Museum of _Black Civilizations? A One of its chief aims is to promote African_
    Fråga 39

    What are we told here about the Museum of Black Civilizations?

    • AOne of its chief aims is to promote African consciousness in a wide sense.
    • BThe majority of its present exhibits derive from European museums.
    • CIts main purpose is to serve as a reminder of Africa’s colonial past.
    • DSome of its space is especially reserved for artworks produced in Europe.

    Rätt svar: A

  10. John Falstaff
    Sir John Falstaff is one of the most famous comic characters in English literature. A fat, vain, cowardly knight who is contemptuous of honourable virtues. Falstaff dominates the two Henry IV plays. He also acts as a “father ruffian” figure to the future Henry V, who is known in the plays as Prince Hal. Falstaff introduces Hal to a hedonistic lifestyle amongst the commoners of Eastcheap, London. Shakespeare’s depiction popularized the notion that Henry had a riotous youth before he adopted the serious mantle of kingship. It is a dramatically rich tale – but the reality is quite different. 40. What word best describes the character of _John Falstaff as depicted by Shakespeare? A Immoral B Sympathetic C Disloyal D Generous_
    Fråga 40

    What word best describes the character of John Falstaff as depicted by Shakespeare?

    • AImmoral
    • BSympathetic
    • CDisloyal
    • DGenerous

    Rätt svar: A

  11. Moral Rules
    Most people strictly adhere to moral rules – such as “thou shalt not kill” – even when breaking them leads to a better outcome, such as sacrificing one person to save five. Is it just a bug in our ethical 31 ? In philosophical terms, maximizing results is called utilitarian, whereas prioritizing rights and duties is called deontological. to, say, throw a dying man overboard to keep a life raft afloat, they view someone who does such a thing as lacking empathy and integrity. A recent paper measures people’s 32 behavior toward those who make such utilitarian decisions. In several experiments, psychologists Jim Everett, Molly Crockett and David Pizarro asked American adults to respond to moral dilemmas and then interact with other supposed respondents online. When those respondents said they would push a man off a footbridge to block a trolley from killing five rail workers, 33 rated them as less moral and trustworthy, and they entrusted them with less money in an investment game. We don’t evaluate other people on their philosophical ideologies per se, Pizarro says. Rather, we look at how others’ moral decisions “express the kind of motives, commitments and emotions we want people to have.” Coolheaded calculation has its benefits, but we want our friends to at least flinch before personally 34 others. Indeed, people in the study who had argued for pushing the man were trusted more when they claimed that the decision was difficult. Politicians and executives should pay heed. Leading requires making hard trade-offs: is a war or a cut in employee benefits worth the pain it inflicts? According to Pizarro, “you want your leader to genuinely have – or at least be good at displaying – the right kind of 35 when they’re talking about that decision, to show that they didn’t arrive at it callously.” Calmly weighing costs and benefits may do the most good for the most people, but it can also be a good way to lose friends. D opinion Matthew Hutson, Scientific American Mind The century between 1700 and 1800 saw the deaths of Given its expensive and oppressive nature, one might four British monarchs, two consorts, one Prince of Wales, reasonably wonder at the longevity of state mourning, one dowager Princess of Wales and an assortment of which continued beyond the 18th century. Few would other princes and princesses. Virtually all were rememhave known the deceased well enough to feel genuine bered by a period of widespread public mourning. This sadness and there were frequent complaints about the was expressed in a variety of ways, most notably by the expense and inconvenience of mourning them. No doubt donning of primarily black clothing by huge swathes of many simply went through the motions out of deference the population, often for months at a time. to convention and a sense of loyalty to the institution The length and extent of public mourning varied and of royalty, but perhaps more important is the opinion Given its expensive and oppressive nature, one might reasonably wonder at the longevity of state mourning, which continued beyond the 18th century. Few would have known the deceased well enough to feel genuine sadness and there were frequent complaints about the expense and inconvenience of mourning them. No doubt many simply went through the motions out of deference to convention and a sense of loyalty to the institution of royalty, but perhaps more important is the fact that mourning was not all bad. Purveyors of high fashion might suffer, but the manufacturers of Norwich crape (which increasingly became the must-have fabric for such occasions) could turn a tidy profit from a royal death, while the rich and snobbish could use the opportunity to show off their wealth and social status through their ability to purchase new clothing at short notice. Even some of mourning’s more irksome aspects might be alleviated by a well-timed death. George I’s passing, for instance, had little impact on the theatre industry, as the playhouses were already closed for the summer. Finally, those at a safe distance from the watchful eye of the royal court could, on occasion, ignore certain aspects of public mourning altogether. The key was safety in numbers. One needed to be surrounded by a like-minded peer group with a blasé approach to mourning and no local grandee of sufficient standing prepared to enforce the rules. The Dublin elite managed just such a feat in the spring of 1738, when mourning for Queen Caroline ceased as soon as the Lord Lieutenant, the Duke of Devonshire, had left the country. Today few traces of general mourning remain in the UK, though the widespread and spontaneous outpouring of grief upon the death of Diana, Princess of Wales, in 1997, shows that it can still emerge, albeit in a different form than that of the 18th century. Indeed, the sense that we know the modern British royal family thanks to the media exposure they are subject to, means that, while general mourning is no longer enforced, when it does occur it is perhaps a sign of genuine respect and affection rather than the compulsory duty fulfilled by so many of past generations. Rachel Wilson, History Today
    Fråga 31

    • Aconfusion
    • Bwrongdoing
    • Ccondition
    • Dprocessing

    Rätt svar: D

  12. Fråga 32

    • Apast
    • Bactual
    • Cimmoral
    • Dcurrent

    Rätt svar: B

  13. Fråga 33

    • Aapplicants
    • Bexperimenters
    • Cinterviewers
    • Dparticipants

    Rätt svar: D

  14. Fråga 34

    • Aencountering
    • Bjudging
    • Charming
    • Ddisregarding

    Rätt svar: C

  15. Fråga 35

    • Aemotions
    • Benthusiasm
    • Cissues

    Rätt svar: A

  16. Matthew Hutson, Scientific American Mind
    A General State of Mourning The century between 1700 and 1800 saw the deaths of four British monarchs, two consorts, one Prince of Wales, one dowager Princess of Wales and an assortment of other princes and princesses. Virtually all were remembered by a period of widespread public mourning. This was expressed in a variety of ways, most notably by the donning of primarily black clothing by huge swathes of the population, often for months at a time. The length and extent of public mourning varied and depended upon the position of the deceased within the royal family and the directions of the monarch. Mourning for William III ended 11 months after his death and on the birthday of his successor, Queen Anne. She, too, was mourned for a year, as was George I. George II, however, received only six months, thanks to a change he himself had implemented in 1728. This halved all future mourning periods and was motivated in large part by a need to assist the textile industry, which often faced ruin when stocks of luxury and coloured fabrics became instantly unsellable. To ensure synchronised mourning (in southern England at least) and to clarify for the public what clothing was acceptable, mourning orders were issued and placed in newspapers, with mourning delayed until a week or so after the death to allow people to update their wardrobes. Sufficient time was not allowed for the information to reach more provincial regions though, let alone Ireland or the north of Scotland, and as a result mourning frequently began late in these areas. In the early part of the century, mourning orders were fairly rudimentary: on the death of William III they stipulated only that all persons ‘put themselves into the deepest Mourning that may be’. By the time of George I’s death, however, mourning had become far more elaborate and the use of phases was emerging, which varied in length and had their own specific sartorial requirements. As well as clothing, mourning touched many other aspects of life. Churches were hung in black, their bells muffled and sermons and eulogies (which might later be published) were preached from their pulpits. Court functions were suspended. Many even chose to seal their letters with black wax. So pervasive was public mourning, in fact, that it must have been hard to avoid completely, even for the poor or disinterested. Given its expensive and oppressive nature, one might reasonably wonder at the longevity of state mourning, which continued beyond the 18th century. Few would have known the deceased well enough to feel genuine sadness and there were frequent complaints about the expense and inconvenience of mourning them. No doubt many simply went through the motions out of deference to convention and a sense of loyalty to the institution of royalty, but perhaps more important is the fact that mourning was not all bad. Purveyors of high fashion might suffer, but the manufacturers of Norwich crape (which increasingly became the must-have fabric for such occasions) could turn a tidy profit from a royal death, while the rich and snobbish could use the opportunity to show off their wealth and social status through their ability to purchase new clothing at short notice. Even some of mourning’s more irksome aspects might be alleviated by a well-timed death. George I’s passing, for instance, had little impact on the theatre industry, as the playhouses were already closed for the summer. Finally, those at a safe distance from the watchful eye of the royal court could, on occasion, ignore certain aspects of public mourning altogether. The key was safety in numbers. One needed to be surrounded by a like-minded peer group with a blasé approach to mourning and no local grandee of sufficient standing prepared to enforce the rules. The Dublin elite managed just such a feat in the spring of 1738, when mourning for Queen Caroline ceased as soon as the Lord Lieutenant, the Duke of Devonshire, had left the country. Today few traces of general mourning remain in the UK, though the widespread and spontaneous outpouring of grief upon the death of Diana, Princess of Wales, in 1997, shows that it can still emerge, albeit in a different form than that of the 18th century. Indeed, the sense that we know the modern British royal family thanks to the media exposure they are subject to, means that, while general mourning is no longer enforced, when it does occur it is perhaps a sign of genuine respect and affection rather than the compulsory duty fulfilled by so many of past generations. _Rachel Wilson, History Today_
    Fråga 36

    What is said about clothing manufacturers in the first two paragraphs?

    • AColoured fabrics were difficult to come by in periods of public mourning.
    • BFor many manufacturers, public mourning was economically disastrous.
    • COnce mourning was over, stocks of expensive clothes were difficult to sell.
    • DA period of public mourning was generally highly profitable for business.

    Rätt svar: B

  17. Fråga 37

    What is implied about public mourning in rela tion to people in more distant regions of the British Isles?

    • AThey were usually more free to choose what clothes they wanted to wear.
    • BThey were generally much less interested in participating.
    • CThey usually found it more difficult to find appropriate clothes.
    • DThey generally got late notification about what clothes were required.

    Rätt svar: D

  18. Fråga 38

    How did public mourning change during the first half of the 18th century?

    • AThe prescribed mourning period tended to increase with each successive monarch.
    • BThe general public became increasingly negative towards participating.
    • CPublic mourning started to involve an increasing number of dimensions.
    • DPeople from all walks of life were increasingly forced to participate.

    Rätt svar: C

  19. Fråga 39

    What is implied about consequences for the entertainment business in relation to the death of George I?

    • AThere was a highly positive effect.
    • BThere was a largely negative effect.
    • CThere were essentially no effects.
    • DThere were both positive and negative effects.

    Rätt svar: C

  20. Fråga 40

    What is argued with regard to a recent example of general mourning?

    • APublic mourning is obviously just as relevant today as before.
    • BSuch feelings may be more authentic today than in the 1700s.
    • CPrescribed mourning is apparently not just a thing of the past.
    • DGrief in the 1700s may have been more genuine than we think.

    Rätt svar: B

Fler gamla högskoleprov

Vårprovet 2026Höstprovet 2025Höstprovet 2024Vårprovet 2024Höstprovet 2022
Höstprovet 2024Höstprovet 2025