Hoppa till innehåll
Kampen

Högskoleprovet Vårprovet 2026

Alla 160 frågor från Vårprovet 2026 med facit (rätt svar), uppdelat per delprov. Helt gratis och utan inloggning. Vill du öva med tidtagning och automatisk rättning? Skriv hela provet interaktivt.

Öva provet med rättningTräna ord (ORD)

Ordförståelse (ORD)

20 frågor med facit

  1. Fråga 1

    prognos

    • Abesked
    • Butvärdering
    • Csammanfattning
    • Dförutsägelse
    • Eredovisning

    Rätt svar: D

  2. Fråga 2

    slug

    • Aivrig
    • Botäck
    • Cgirig
    • Denvis
    • Elistig

    Rätt svar: E

  3. Fråga 3

    eftertrakta

    • Ata reda på
    • Bfölja efter
    • Chärma
    • Dvilja ha
    • Efundera på

    Rätt svar: D

  4. Fråga 4

    potential

    • Astor skicklighet
    • Binneboende möjligheter
    • Csannolikt resultat
    • Dbetydande framgångar
    • Estarka förhoppningar

    Rätt svar: B

  5. Fråga 5

    utomordentlig

    • Amärklig
    • Bförhastad
    • Coavsiktlig
    • Dförträfflig
    • Enoggrann

    Rätt svar: D

  6. Fråga 6

    plombering

    • Aavskärmning
    • Bomledning
    • Cförsegling
    • Durgröpning
    • Eåterställning

    Rätt svar: C

  7. Fråga 7

    miserabel

    • Aeländig
    • Bvilsen
    • Cbitter
    • Dplågsam
    • Eotrevlig

    Rätt svar: A

  8. Fråga 8

    fadäs

    • Aelakt skämt
    • Bkort vistelse
    • Cpåminnelse
    • Doförutsedd utgift
    • Epinsamt misstag

    Rätt svar: E

  9. Fråga 9

    ingalunda

    • Ainte alls
    • Bi onödan
    • Cundantagsvis
    • Dotillräckligt
    • Eingenstans

    Rätt svar: A

  10. Fråga 10

    erinra sig

    • Aundersöka
    • Bminnas
    • Clugna sig
    • Davvakta
    • Einvänta

    Rätt svar: B

  11. Fråga 1

    kontentan

    • Aslutfasen
    • Bhöjdpunkten
    • Cförsta intrycket
    • Dmotsvarigheten
    • Ehuvudinnehållet

    Rätt svar: E

  12. Fråga 2

    diffus

    • Aunderlig
    • Bavskild
    • Coklar
    • Dtudelad
    • Eskiftande

    Rätt svar: C

  13. Fråga 3

    upprätthålla

    • Age styrka åt
    • Bta upp någons tid
    • Cligga till grund för
    • Dbevara på en viss nivå
    • Evisa upp en snygg fasad

    Rätt svar: D

  14. Fråga 4

    välvillig

    • Afast besluten
    • Bpålitlig
    • Coptimistisk
    • Dföljsam
    • Esympatiskt inställd

    Rätt svar: E

  15. Fråga 5

    unikum

    • Anågot som är evigt
    • Bnågot som är ensamt i sitt slag
    • Cnågot som är dyrbart
    • Dnågot som är i ständig förändring
    • Enågot som är väl känt

    Rätt svar: B

  16. Fråga 6

    för egen maskin

    • Amed kraft
    • Bfrivilligt
    • Cutan hjälp
    • Dsjälviskt
    • Epå rutin

    Rätt svar: C

  17. Fråga 7

    utsikter

    • Amöjligheter
    • Bupplevelser
    • Cönskemål
    • Dföreställningar
    • Esynpunkter

    Rätt svar: A

  18. Fråga 8

    kröna

    • Abesegra
    • Bomforma
    • Cinhägna
    • Dfullända
    • Eöverskrida

    Rätt svar: D

  19. Fråga 9

    banal

    • Anördig
    • Btypisk
    • Calldaglig
    • Dobildad
    • Eklumpig

    Rätt svar: C

  20. Fråga 10

    hjärtefråga

    • Akänslig fråga
    • Bangelägen fråga
    • Cevig fråga
    • Dnärgången fråga
    • Espontan fråga

    Rätt svar: B

Meningskomplettering (MEK)

20 frågor med facit

  1. Fråga 21

    Precis som vanligt te är örtte en så kallad _____ , vilket innebär att man låter blad eller andra växtdelar dra i varmt vatten för att få ut smakämnena.

    • Ainkarnation
    • Binfusion
    • Cinduktion
    • Dinversion

    Rätt svar: B

  2. Fråga 22

    Första gången landsnamnet Sverige förekommer i _____ , stavat Swerighe, är i en _____ från Kalmar, daterad 1384.

    • Aoriginal – bikt
    • Bklartext – kopia
    • Cskrift – urkund
    • Dcitat – post

    Rätt svar: C

  3. Fråga 23

    Sven Lindqvist bygger ett författarskap där varje ny bok tycks ta vid där den _____ slutade. Så upplever sig läsaren vara inbjuden till en resa, vars _____ tills vidare är oviss men med tiden kommer att framstå som självklar mot bakgrund av hur resan startade. Då uppstår den känsla av _____ som kanske utgör den verkliga nerven i Lindqvists författarskap, när man tar del av det i dess helhet.

    • Aandra – färdriktning – framtidstro
    • Btidigare – utgångspunkt – tvetydighet
    • Cdessförinnan – grundbetydelse – desperation
    • Dföregående – slutdestination – kontinuitet

    Rätt svar: D

  4. Fråga 24

    Ett klassiskt debattknep i politiken, som dock är ett brott mot vetenskaplig metod, är att ”_____ ”. Med uttrycket menas att man bara refererar utvalda delar av den samlade forskningen, i form av _____ citat som stöder den egna uppfattningen, medan övrigt förbises.

    • Alåta udda vara jämnt – obetydliga
    • Bkoka soppa på en spik – påhittade
    • Cblanda äpplen och päron – motsägelsefulla
    • Dplocka russinen ur kakan – lösryckta

    Rätt svar: D

  5. Fråga 25

    Namnförkortningar på företag, organisationer och _____ som uttalas som ord skrivs med versal begynnelsebokstav: Ikea, Jas, Nato, Sida.

    • Aegenheter
    • Bkoncept
    • Cdylikt
    • Ddito

    Rätt svar: C

  6. Fråga 26

    I Japan rekryteras ofta ny personal redan när de går i skolan, och de anställda stannar i regel i samma företag till pensionen. I tyst _____ mellan anställda och ledning har företagen _____ sig att behålla sin personal även under kärvare tider.

    • Aförbindelse – ålagt
    • Bmedgivande – utfäst
    • Csamförstånd – åtagit
    • Duppgörelse – utlyst

    Rätt svar: C

  7. Fråga 27

    Det är _____ att många av pidginspråken har liknande grammatiska konstruktioner, trots att deras vokabulärer kan härröra från helt olika språk. Det finns ingen enig uppfattning om orsakerna till dessa likheter.

    • Apåfallande
    • Boberäkneligt
    • Cunderförstått
    • Dslumpmässigt

    Rätt svar: A

  8. Fråga 28

    Den professionella lobbyismens expansion har skapat _____ för en ny typ av politisk _____ med mycket svaga band till vanliga medborgare. När politiskt förtroendekapital förvandlas till en vara på en marknad undergrävs _____ politikerna, partierna och demokratin.

    • Aen grogrund – elit – tilliten till
    • Ben hållhake – medelklass – föraktet för
    • Cett andrum – agenda – synen på
    • Den hävstång – ledning – avståndet till

    Rätt svar: A

  9. Fråga 29

    Markförberedelserna inför omplantering inkluderar traditionellt att marken läggs i _____ eller används för andra _____ i flera år.

    • Aodling – sysslor
    • Bträda – grödor
    • Cskifte – åkrar
    • Ddrift – bruk

    Rätt svar: B

  10. Fråga 30

    Majoriteten av de nyinsjuknade psykospatienterna förbättras, men vissa får kvarstående restsymtom och sänkt funktionsnivå. För andra får sjukdomen ett episodiskt förlopp med restsymtom mellan _____ .

    • Askoven
    • Bavbrotten
    • Cingreppen
    • Dtillstånden

    Rätt svar: A

  11. Fråga 21

    De ekorrar som vi har i Sverige lever inte i flock utan är i det närmaste _____ , det vill säga ensamlevande.

    • Asolitära
    • Bseparata
    • Cisolerade
    • Dindividuella

    Rätt svar: A

  12. Fråga 22

    En betydelsefull _____ av svälten, fattigdomen och eländet i Sverige på 1860-talet var den mycket _____ emigrationen till framför allt Nordamerika.

    • Abiverkan – övergripande
    • Bkonsekvens – omfattande
    • Cslutsats – förekommande
    • Dinsikt – utmanande

    Rätt svar: B

  13. Fråga 23

    Reklamen för en av de mest använda dejtingapparna lyder: ”Swipe life!” Den är _____ , för den _____ heta drömmar på något så _____ som ett svep med fingret. Livet, en kraft man bara stundtals känner sig nära, är bara ett svep bort.

    • Abeklaglig – inspirerar – snitsigt
    • Bmissvisande – baserar – sansat
    • Cförförisk – projicerar – simpelt
    • Dtänkvärd – attraherar – självklart

    Rätt svar: C

  14. Fråga 24

    Ökande bostadspriser _____ i allmänhet de rikaste, eftersom fastighetstillgångar och vinsten från försäljning av dessa är _____ till de övre skikten av inkomstfördelningen.

    • Agynnar – koncentrerade
    • Bdrabbar – fördelade
    • Cfrämjar – privilegierade
    • Dhämmar – begränsade

    Rätt svar: A

  15. Fråga 25

    En vanlig förklaring till morgontrötthet är att vissa personers inre klocka har en _____ som är längre än 24 timmar och därför tenderar att förskjuta dygnsrytmen.

    • Akapacitet
    • Bcirkulation
    • Cperiodicitet
    • Ddisposition

    Rätt svar: C

  16. Fråga 26

    Under flytten är det viktigt för fåglar att hela tiden ha med sig rätt mängd flygbränsle i form av fett. För mycket fett _____ färden och ökar risken att bli uppäten av rovfåglar. För lite kan leda till svältdöden om födan är _____ .

    • Adröjer – klen
    • Bsackar – vag
    • Cdämpar – låg
    • Dsinkar – knapp

    Rätt svar: D

  17. Fråga 27

    Även om komedins ursprung är _____ anser de flesta forskare i dag att den föddes ur karnevalsliknande fester i samband med Dionysosfestivalerna på 400-talet f.Kr.

    • Aomstritt
    • Bomvittnat
    • Coutgrundligt
    • Dotvivelaktigt

    Rätt svar: A

  18. Fråga 28

    Brott mot ordningslagen kan straffas med böter eller fängelse i högst sex månader. Den som _____ eller _____ bryter mot förbud mot förtäring eller förvaring av alkoholdrycker döms till penningböter, om inte gärningen är _____ med straff i någon annan författning.

    • Auppsåtligen – av oaktsamhet – belagd
    • Btillfälligt – upprepat – relaterad
    • Cdirekt – indirekt – försedd
    • Duttryckligen – underförstått – förenlig

    Rätt svar: A

  19. Fråga 29

    Jag kunde inte se på henne när jag pratade om detta, men jag visste att hon satt och tittade intensivt på mig för att liksom _____ om det var allvar, om jag verkligen menade och stod för vad jag sa.

    • Auppdaga
    • Bbetrakta
    • Cutröna
    • Dintyga

    Rätt svar: C

  20. Fråga 30

    För att mildra krisen ville facket och arbetsgivarorganisationen tillsammans genomföra ett omfattande kompetensutvecklingsprogram för de anställda. Men satsningen _____ när regeringen i sin vårbudget inte _____ mer pengar till den fond som skulle finansiera projektet.

    • Aföll till föga – värvade
    • Bstötte på patrull – anslog
    • Cgick omlott – äskade
    • Dfick vind i seglen – tillsatte

    Rätt svar: B

Läsförståelse (LÄS)

20 frågor med facit

  1. Medborgarkompetens
    I den offentliga debatten finns en tydlig förväntan på skolan att fungera som en arena för att utveckla unga människor till goda medborgare. När svensk utbildningspolitik har formulerats har medborgarperspektivet traditionellt haft en framträdande roll. Det finns emellertid ett avvägningsproblem mellan skolans medborgarfostrande, demokratiska uppdrag och uppdraget att förbereda elever för yrkeslivet. Traditionellt har SO-undervisningen haft ett stort ansvar för skolans demokratiska uppdrag, för att lära eleverna hur man deltar och agerar som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Bland SO-ämnena är det framför allt i ämnet samhällskunskap som man brukar ta upp och diskutera de demokratiska värdena och utveckla elevernas förmåga att granska, värdera och ta ställning i samhällsfrågor och internationella utvecklingsfrågor. Reformen av gymnasieskolan (Gy 11) innebar en förändring så till vida att mindre fokus numera läggs på skolans medborgarfostrande uppdrag medan ett tydligare fokus läggs på att förbereda eleverna antingen för yrkeslivet och fortsatt yrkesutbildning eller för fortsatta studier. Detta kommer bland annat till uttryck i att ämnet samhällskunskap på gymnasieskolans yrkesprogram halverats från 100 till 50 poäng. Det övergripande syftet med vårt forskningsprojekt är att undersöka om reformen av gymnasieskolan påverkar yrkesprogramelevernas medborgarkompetens, det vill säga deras demokratiska värderingar, tillit till egna färdigheter och kommunikativa förmågor samt politiska kunskaper och politiska engagemang. I projektet fokuserar vi på två aspekter av samhällskunskapsundervisning. För det första undersöker vi effekter av undervisningsmängden (antalet undervisningstimmar). Här knyter vi an till en internationell diskussion om effekter av utbildning. Utbildningsreformen innebar dock inte enbart en minskning av antalet timmar utan också en viss förändring av formen för undervisningen i riktning mot mer traditionell katederundervisning. För det andra riktar vi därför in oss på typen av undervisning. Vi genomför ett empiriskt test där vi undersöker vilka effekter på medborgarkompetens så kallad deliberativ undervisning har jämfört med traditionell katederundervisning. Joakim Ekman, Pär Zetterberg, _Mikael Persson & Klas Andersson deliberativ undervisning = undervisning som bygger på samtal_
    Fråga 11

    Vilket är det huvudsakliga målet med den studie som presenteras i texten?

    • AAtt ta reda på vilken betydelse undervisnings…
    • BAtt ta reda på hur väl ämnet samhällskunskap
    • CAtt ta reda på hur mycket elevers engagemang
    • DAtt ta reda på om förändringen av gymnasie skolan

    Rätt svar: D

  2. Fråga 12

    Vad tycks ha stått i fokus vid utformningen av den skolreform som texten tar upp?

    • AElevernas framtida arbetsliv.
    • BEn stärkt demokrati.
    • CKunskaperna i teoretiska ämnen.
    • DSkolans fostrande uppdrag.

    Rätt svar: A

  3. Två inlägg i debatten om ljudboken
    ### INLÄGG 1 I den senaste debatten om ljudböcker har det som vanligt handlat om pengar, branschen och de nya formaten. Den gamla floskeln att ljudboken vidgar det litterära formatet brukar följas av en ömsint men nedlåtande kommentar om boken som ålderdomlig, som om man vill hänga med i utvecklingen även när den leder mot botten. Mer sällan talar man om att det inte är samma sak att lyssna som att läsa. Vissa kritiker verkar inte ens reflektera över skillnaden, som exempelvis Expressens litteraturkritiker Jens Liljestrand som, utan att blygas, i en text om Lydia Sandgrens Samlade verk tillstår att han faktiskt inte har läst boken utan bara lyssnat till den: ”Själv slukade jag den under veckor av ensamma barnvagnspromenader med Ludvig Josephsons varma röst i hörlurarna, genom trivsamma 28 timmar och 35 minuter.” När till och med en känd kritiker som Liljestrand inte förstår att det är en väsentlig skillnad mellan att läsa och att lyssna så blir det ju svårt att övertyga oss andra om det tryckta ordets överlägsenhet jämfört med det inspelade ljudet när det kommer till litteratur. Läsning av en bok kräver ett pågående arbete som ljudböcker inte kräver. I boken finns nämligen ingen gravitation. Man kan inte läsa en bok och diska samtidigt, eller läsa en bok och surfa på nätet samtidigt. När du vänder tillbaka blicken efter att ha tittat på något annat så är du kvar på samma sida i boken, som inte rör sig framåt av sig själv. Ljudboken har gått vidare, men boken går bara vidare genom din läsning. Det är det som gör boken svårare och det kanske också är det som ligger bakom litteraturens särställning. Det ljudboken gör är att tala till människans urgamla vilja att få något utan att betala för det. Det är samma vilja som ligger bakom drömmarna om evighetsmaskiner, att kunna göra guld av gråsten eller vin av vatten – eller, som i fallet med ljudboken, att läsa utan att läsa. Jag har inget principiellt emot ljudboksformatet, bara man inte kallar det läsning, för det är det inte. Provocerande nog kommer sådana utsagor ofta från människor som arbetar med litteratur, och alltså borde kunna skilja på läsning och lyssning, och dessutom borde förstå att lyssningen aldrig kan ersätta den rikedom som läsandet av en bok ger. I Expressen skriver exempelvis Jakob Nilsson: ”Bland ljudbokslyssnarna finns såväl de som annars inte alls hittat fram till litteraturen som de som tidigare konsumerat i huvudsak deckare, bara bytt format.” Problemet är att det inte fungerar så. Man råder inte bot på oförmågan att läsa litteratur genom att ta bort läsandet, lika lite som man råder bot på okunskap genom att ta bort det som kallas lärandets smärta, nämligen den förvandling av människan som sker i läsningen och i lärandet, men som är mödosam – därav smärtan – precis som all förändring. Dit kommer man inte när man kör bil, diskar eller försöker somna, utan det kräver fokus och ansträngning. En annan sak man inte talar om är att digitaliseringen är en del av en helt ny marknadsekonomi som härstammar från Silicon Valley och som handlar om att teknikföretagen vill få så många människor på planeten som möjligt att streama och vara online för att dela med sig av information om sig själva, som i sin tur bearbetas för att skapa så kallade prediktionsprodukter som samma företag sedan säljer vidare till reklambyråerna så att de kan göra riktade annonser med så hög precision som möjligt. Med tanke på denna nya marknadslogik kan man faktiskt fråga sig om ljudboksföretaget Storytels affärsidé ens handlar om ljudböcker. Den gjorde säkert det från början, men numera handlar Storytels affärsidé sannolikt snarare om att få ut så mycket information som möjligt från sina kunder för att sedan tjäna nya pengar med hjälp av dessa data. För att detta ska bli så lönsamt som möjligt måste man ha många kanaler öppna mot användarna i form av streamingtjänster och enheter som samlar information. Man kan läsa om det i företagets integritetspolicy som finns på deras hemsida eftersom lagen kräver det, men som ändå ingen läser. Storytel hymlar inte heller med att man också vill komma åt allt innehåll från sina användares Facebook-konton. I sitt policydokument skriver man att man kommer ”att samla in och behandla sådana personuppgifter som du har givit Facebook”. Men som sagt, detta talar man aldrig om när man talar om ljudboken. Om debatten inte handlar om läsning, vilket den borde, så skulle den åtminstone kunna handla om detta. _Ola Nilsson_ ### INLÄGG 2 Författaren Ola Nilssons text i Aftonbladet i helgen blev en vattendelare. En högljudd debatt fördes snart i en mängd kommentarsfält, och sällan har det varit så tydligt hur diametralt olika människor ser på det växande ljudboksformatet och vad det betyder för litteraturen. Jag har vänner som i princip fastslog att den var det mest sanna som skrivits om litteraturens erbarmliga tillstånd på flera år, medan andra ansåg texten bestå enbart av billigt effektsökeri. Värt att notera – båda extremerna uttrycktes av människor som är professionellt verksamma i bokbranschen. Ola Nilssons påpekande att läsning till skillnad från lyssning kräver att man på egen hand för texten framåt är visserligen korrekt, men gör det verkligen att det blir svårare att läsa än att lyssna? Kan det inte lika gärna vara tvärtom? Att hänga med i ett skeende i en lyssnad text som någon annan styr över – är inte det svårare än att med sina egna ögon bestämma över tempo och pauser i sin läsning? Borde det inte vara en lika svår konst att bli en god lyssnare som en god läsare? Missförstå mig inte – läsning är livsviktigt, och jag tillhör inte dem som tycker att lyssning och läsning alltid går att likställa och skulle aldrig säga att jag läst en ljudbok (däremot lyssnar jag på ljudböcker dagligen). Men samtidigt – är sysslorna verkligen så väsensskilda som många vill göra gällande? Inte för hjärnan, vad det verkar. En ofta citerad forskare är amerikanen Daniel T Willingham, som studerat kognitiva processer vid läsning och lyssning. I en text i New York Times från 2018 beskriver han sysslorna som i stort sett identiska när hjärnan hanterar dem. Men i samma artikel citerar han även en empirisk jämförelsestudie där vissa studenter fick lyssna på en text och andra läsa den. När det sedan blev tentadags visade det sig att de som läst texten kom ihåg betydligt mer. Men ... då är väl läsning trots allt bättre? Kanske, men inte nödvändigtvis. Skillnaden i prestation skulle också kunna bottna i att vi skolas betydligt mer i att lära oss läsa och tolka skriven text än vi lär oss att på allvar lyssna på och minnas det vi hör – studenterna saknade helt enkelt de rätta verktygen för att bäst komma ihåg och förstå vad de lyssnade på. Ja, nu spekulerar jag mest, men det tycker jag nog att Ola Nilsson gjorde i sin artikel också. _Daniel Åberg_
    Fråga 13

    Vilket påstående sammanfattar bäst vad Ola Nilsson signalerar med sin text?

    • ALjudboksmarknaden behöver regleras.
    • BLjudboksförlagen satsar inte på kvalitets…
    • CDet är bättre att läsa böcker än att lyssna
    • DDet är meningslöst att debattera ljudboken.

    Rätt svar: C

  4. Fråga 14

    Ola Nilsson menar att den tryckta boken saknar ”gravitation”. Hur kan man bäst sammanfatta Daniel Åbergs svar på detta?

    • ALjudboken aktiverar andra sinnen vilket under…
    • BAtt lyssna på en bok kräver också en arbets…
    • CDet viktiga är litteraturens innehåll, inte hur det
    • DAtt lyssna och att läsa är helt olika aktiviteter

    Rätt svar: B

  5. Fråga 15

    Vad vill Daniel Åberg få sagt angående resultatet i den empiriska jämförelsestudie som han refererar till?

    • AAtt resultatet kan vara en följd av läsningens höga
    • BAtt resultatet visar på studenters skilda förutsätt…
    • CAtt resultatet tyder på att läsning och lyssning är
    • DAtt resultatet bevisar att läsning är den bästa in…

    Rätt svar: A

  6. Fråga 16

    Vilken funktion fyller den sista meningen i Daniel Åbergs text?

    • ADen sammanfattar hans resonemang.
    • BDen nyanserar hans i övrigt ensidiga argumenta…
    • CDen synliggör att han och Ola Nilsson egentligen
    • DDen skapar en viss distans till diskussionen som

    Rätt svar: D

  7. Fiskodling vid vattenkraftverk
    Data från miljöövervakning av svenska inlandsvatten visar att vi de senaste 30 åren har haft en kraftig nedgång av halten närsalter (främst fosfor och kväve). Denna oligotrofiering kan vara positiv i odlingslandskapet och urbana områden, där vi sedan nära 100 år har byggt upp ett stort näringsöverskott. För vatten som avvattnar skog och fjäll, det vill säga majoriteten av våra norrländska älvar, är situationen däremot kritisk. Här ser vi idag att näringshalterna bara fortsätter att minska och nu har nått kritiskt låga nivåer även i de vattendrag som är minst påverkade av människan, med den oreglerade Vindelälven som ett påtagligt exempel. Den förhärskande teorin idag är att denna generella nedgång i näringshalter kan knytas till ett ökat näringsbehov i våra skogar påskyndat av ett varmare klimat och till minskad erosion då allt mer av kalfjället täcks av växter. En annan möjlig faktor, som gör situationen än mer allvarlig, har att göra med de naturligt höga halter av aluminium och ökande mängder av järn som förekommer i våra norrländska vatten. Om det inte finns tillgängligt organiskt material i litoralen (strandzonen) som fosfor kan bindas in i, så kommer fosforn att reagera med detta aluminium och järn ute i pelagialen (den fria vattenmassan) och bli biologiskt otillgänglig. I en första pilotstudie i Ströms Vattudals vattenmagasin fann vi att bara en mindre del av fosforn i sedimentet är tillgänglig för biologisk produktion av just den anledningen. Detta var oberoende av om mätningen gjordes uppströms, nedströms eller direkt under den fiskodling som finns där, med den skillnaden att den totala mängden fosfor var större i sedimentprover tagna direkt under fiskodlingen. Denna pilotstudie indikerar att fosfor i sedimentet i dessa miljöer är betydligt hårdare bunden i aluminium och järn än den är i sediment under och nära fiskodlingar i Bottenhavet eller själva Östersjön. Hur den sedimentbundna fosforns tillgänglighet kan ändras över tid och med ändringar i miljön i dessa vatten är nu föremål för mer detaljerade studier av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Studierna syftar till att öka förståelsen av de underliggande mekanismerna bakom fosforns omsättning och kretslopp i dessa vatten, liksom av hur en ändrad tillförsel av biologiskt tillgänglig fosfor påverkar fosforns kretslopp och därmed också systemets förutsättningar för biologisk produktion. Från långtidsstudier vet vi att närsalterna lakas ut ur kraftverkens vattenmagasin efter en reglering och att de når en topp i pelagialen de första femton åren. Sedan sjunker näringshalterna och stabiliseras på en onaturligt oligotrof nivå, vilket beror på att upprepad och oregelbunden torrläggning av stränderna skadar eller helt slår ut litoralens vegetation och näringsväv. I en naturlig sjö utgör denna zon en viktig och mycket produktiv del av ekosystemet. I den produktiva litorala zonen fångas näring in av strandvegetationens bottenlevande alger som i sin tur utgör en födobas för bakterier och andra nedbrytare samt för bottenlevande insekter och kräftdjur som är en viktig födoresurs för många fiskarter. Vattenregleringen har med andra ord stöpt om födoväven från litoral till pelagial dominans, vilket annars bara brukar gälla för öppna hav eller mycket stora sjöar med liten landkontakt. Denna förändring i kombination med den generellt sjunkande halten av näringsämnen i alla våra inlandsvatten leder till att vi får en extrem näringsbrist i våra kraftverksdammar med minskad biologisk produktivitet och mångfald som följd. Detta begränsar i sin tur fiskens födotillgång och skapar populationer av tusenbröder, det vill säga små och långsamväxande individer. Ett undantag från sådana ekosystemeffekter i dessa onaturligt oligotrofa vatten tycks nu skönjas i magasin som länge har haft öppen fiskodling, med andra ord vatten där det kontinuerligt och under lång tid har tillförts organiskt tillgänglig näring. Detta stämmer väl överens med såväl svenska som nordamerikanska studier där man tillfört konstgödning till kraftverksdammar och fått en signifikant och positiv ökning av den biologiska produktionen. En central målsättning är därför att utvärdera om biologiskt tillgänglig näring från fiskodling kan öka ekosystemets produktivitet och därmed tillväxten hos de vilda fiskbestånden, kopplat till en ökning av pelagiska mikroalger och bakterier. Det skulle i så fall kunna utgöra ett alternativ till den föda som i en naturlig sjö kommer från litoralen, vilken i reglerade kraftverksdammar är permanent utslagen. Med andra ord skulle fiskodlingen kunna utföra en miljöt jänst. Detta är speciellt intressant då ny forskning visar att fiskarnas gödsel utöver näringsämnen innehåller biologiskt aktiva metaboliter som producerats av deras tarmbakterier. Metaboliterna har en direkt påverkan på växters genetiska uttryck, stimulerar tillväxten och kan dessutom fungera som ”probiotika” för växterna. Detta tycks även gälla för mikroalger som utgör basen i den pelagiska födokedjan som vi ser dominera system med förstörd litoral. Det kanske inte är en slump att människan i många tusen år har kombinerat fisk- och växtodling, där kombinationen fisk- och risodling i Sydostasien kanske är det äldsta och mest välkända exemplet. Dagens kraftverksdammar är alla äldre och släpper inte längre ut betydande mängder näring nedströms, utan suger tvärtom girigt i sig den lilla mängd näring som finns för biologisk produktion. Historiskt återförde dåtidens stora populationer av vandringsfisk näring från havet till inlandet, men minskade vildpopulationer och kraftverksdammarnas vandringshinder begränsar i dagsläget detta. Fiskodling baserad på kretsloppsbaserade foderråvaror som till del hämtas från Östersjön och dess avrinningsområde skulle till viss del kunna återställa en sådan historisk näringstransport. Lars Ove Eriksson, tidigare professor i Akvakultur vid SLU, kallade detta för ”Robin Hood-effekten”, det vill säga att ta från de rika och ge till de fattiga. På senare tid har forskare vid SLU genomfört en rad större projekt, dels tillsammans med våra grannländer runt Östersjön, dels i nationella projekt som 5 ton grön fisk i disk (5TFiD). Dessa projekt har visat att det är fullt möjligt, både ekonomiskt och praktiskt, att ta fram ett konkurrenskraftigt fiskfoder av hög kvalitet från lokala foderråvaror, där varje kilo foder minskar näringsbelastningen i Östersjön. _Anders Kiessling och Martyn Futter_
    Fråga 17

    Vad anges i texten som en orsak till att näringshalterna i Vindelälven och andra norrländska inlandsvatten har förändrats?

    • AEn ökad mängd näring har tagits upp av skogens
    • BAnlagda kraftverksdammar har ökat mängden
    • CFiskodlingar har krävt allt större mängder näring.
    • DEtt varmare klimat har ökat strandvegetationens

    Rätt svar: A

  8. Fråga 18

    Vad är enligt texten orsaken till att mycket av fosforn i Ströms Vattudal inte är tillgänglig för biologisk produktion?

    • AAvsaknaden av vegetation i litoralen.
    • BDen ökande halten aluminium i pelagialen.
    • CAtt fosforn är bunden i organiskt material.
    • DAtt fosforn har koncentrerats till bottenmiljön

    Rätt svar: A

  9. Fråga 19

    Hur beskriver man bäst, utifrån texten, rela­ tionen mellan vattenreglering och fiskodling om man ser till näringsinnehållet i en kraftverksdamm?

    • AVattenregleringen kan förvärra fiskodlingens
    • BVattenregleringen kan påskynda fiskodlingens
    • CFiskodlingen kan motverka vattenregleringens
    • DFiskodlingen kan kompensera för vattenregle…

    Rätt svar: D

  10. Fråga 20

    Vilken frågeställning står i centrum för texten?

    • AHur minskar vi Östersjöns näringsöverskott?
    • BHur kan svenska inlandsvatten bli mer närings…
    • CHur utvecklas vilda fiskbestånd i näringsfattigt
    • DHur kan näringen i svenska inlandsvatten ut…

    Rätt svar: B

  11. Vilse
    En av årets sista nätter sände döden en försändelse av mumlande mörker genom vår vän Gunnars blodomlopp. Ett polletterat kolli som felklarerats vid någon gränsstation för att till sist hamna på en lagerhylla bland oönskade reseffekter i det innersta av hjärtats rum. Gunnar dog i sömnen den natten. Dagarna därpå såg vi honom gång på gång: i kön vid snabbköpets kassa, på mellandagspromenad med en okänd hund, på skridskor över insjöns just tillfrusna istäcke ... Till och med in i nyårsdagens eftermiddagslångfilm på tv hade han tagit sig: en silhuett i motljuset vid en öppen verandadörr med hjältinnan vid sin sida. Vi arbetar för att hålla oss kvar vid varandra, trots att tiden och dess nitiska budbärare och handgångna män oavbrutet söker hindra oss. De stryker ut reflexerna i fönstrens glas, imfigurerna i badrummens speglar, avtrycken efter försvunna kroppsdelar i sängkläder, soffkuddar och klädesplagg. De vill åter-ställa världen till den plats av rationalitet där människors liv alltid utgör oönskat okända faktorer som hela tiden hotar att göra streck i räkningen och störa de himmelska ekvationernas kalla ordning. De är utsända från en ockupationsmakts propagandaministerium med uppgift att – trots att brev anländer öppnade, tummade och lästa, trots att tidningar censureras till att endast innehålla triviala rubriker, trots att truppförflyttningar och fångtransporter passerar nere på gatan hela nätterna – intala oss att allt är som det ska och att allt vad döden mumlar genom nätterna inte gäller oss. _Niklas Rådström_ ||GLOSS|| polletterat kolli = bagage inlämnat för transport till resans slutpunkt reseffekter = bagage
    Fråga 11

    Vilken roll spelar tidens ”nitiska budbärare och handgångna män” i våra liv, enligt texten?

    • ADe påminner oss ständigt om döden och de döda.
    • BDe kommer och hämtar oss när det är dags att dö.
    • CDe vill få oss att glömma döden och de döda.
    • DDe försöker lura oss att döden är ett lyckligt slut.

    Rätt svar: C

  12. Fråga 12

    Vilket svarsförslag beskriver två poler som tycks stå mot varandra i texten?

    • AMänniskors känslor för varandra – tidens kalla
    • BVardagens små glädjeämnen – sorgen efter
    • CUngdomlig hoppfullhet – insikten om döden.
    • DMänniskans överlevnadsinstinkt – det hårda

    Rätt svar: A

  13. Omvårdnadsforskning
    Att lösa medicinska gåtor är förstås en viktig forskningsuppgift, men allt fler inser att det är minst lika angeläget att forskningen inriktar sig direkt på att utveckla vården och omsorgen. Samtidigt som sökandet pågår efter exempelvis det som i framtiden botar eller förebygger demens, måste vi säkerställa att vården av dagens sjukdomsdrabbade bedrivs med högsta kvalitet. Till skillnad från för 25–30 år sedan är omvårdnadsforskning i dag ett etablerat forskningsområde, där forskarna bemöts med samma respekt som en alzheimerforskare. En av krafterna bakom denna utveckling är den internationellt kände PerOlof Sandman, professor vid Umeå universitet, tillika gästprofessor vid Karolinska Institutet med inriktning omvårdnad av demenssjuka. – Vi har visat att den forskning som vi bedriver har betydelse och är till nytta för vårt samhälle, säger han. Särskilt betydelsefulla för att utveckla kunskapen inom demensvården i Sverige är de nationella riktlinjer som infördes 2010 efter flera års arbete av Per-Olof Sandman och ytterligare ett trettiotal forskare inom olika områden. Arbetet startade med utgångspunkt i forskares och verksamhetsföreträdares bedömning av inom vilka områden det fanns kunskap att sammanställa och var det fanns störst behov att normera vården. Det resulterade i kunskapsbaserade riktlinjer för att tillgodose grundläggande behov inom områden som exempelvis vård i livets slutskede, mat och ätande, fall, munhälsa, urininkontinens och förstoppning, men riktlinjerna lyfter också fram sådant som vårdklimat och betydelsen av personkontinuitet, en anpassad fysisk miljö, välutbildad personal och stöd till närstående. Kunskapen finns alltså och de samhälleliga förutsättningarna i övrigt är förhållandevis goda. Men Per-Olof Sandman menar att vården trots detta ofta är uppgiftsoch inte personcentrerad, med låga bemanningstal i relation till de förväntningar som finns på personalen. Ibland är det för lite fokus på att ge de boende en meningsfull vardag. Det finns också en överförskrivning av psykofarmaka och det är vanligt med undernäring, fysiska begränsningar och fall. Enligt Per-Olof Sandman är forskningens uppgift att förnya, att utveckla och att ta bort det som är felaktigt. Han beskriver omvårdnadsforskningen som ett ständigt pågående pussel, där det ännu kan vara svårt att få en skarp och entydig bild av forskningsläget. – Inom mitt fält lägger vi någon liten pusselbit var, och arbetar väldigt tydligt med vissa motiv. Just nu är ett sådant motiv personcentrerad vård. Där håller vi på att lägga bitar – inte bara i Sverige – för att förstå hur man känner igen personcentrerad vård, hur den kan mätas och hur man ska intervenera för att främja de värderingar som bär upp den. Enligt Per-Olof Sandman har omvårdnadsforskningen till dags dato främst varit explorativ. Intervjuer och observationer har använts för att kartlägga olika fenomen. Arbetet har varit betydelsefullt, men ska man få pengar till forskning i dag måste man enligt Per-Olof Sandman arbeta med innovation, implementering och intervention. – Det vi har kartlagt och förstått måste omsättas i produkter eller idéer som kan användas på ett mer konkret sätt. Annars kommer vi inte att fortsätta få forskningsmedel. Det kan en del uppleva som hotfullt och andra ser det som en möjlighet. Men vi behöver konklusiv kunskap inom en del områden för att kunna säga: så här ska vi göra, men inte så här. Centralt i den omvårdande uppgiften är att se personer som subjekt snarare än som objekt. I det så kallade caringperspektivet handlar omvårdnad alltid om en subjekt–subjekt-relation. Enligt Per-Olof Sandman är det något som över tid tydliggjorts och blivit starkare i sin kontur, men inom demensvården har man periodvis haft ett väldigt instrumentellt och objektifierande synsätt. – På 1970- och 1980-talet organiserades omvårdnadsarbetet enligt industrins modell, det löpande bandet. Det kunde man göra eftersom man såg patienten som ett objekt. Men börjar man se kärnan i omvårdnaden som en subjekt–subjekt-relation så blir ju en sådan organisationsmodell omöjlig, säger han. Att omvårdnadens organisation byggde på idén om det löpande bandet gjorde att det inte var viktigt med personliga relationer, allt handlade om uppgifter som skulle utföras. Det betydde att alla vårdare var utbytbara, vilket både patienter och vårdare reagerade mot. De krävde en vård som var mer personlig, säger Per-Olof Sandman. På 2000-talet har ekonomiska faktorer men även fackliga krav på schemaläggningen lett till förändrade organisationsformer. Utvecklingen har därmed i viss mån stagnerat och till och med gått bakåt. Per-Olof Sandman berättar att han för en tid sedan frågade en sjukhusdirektör: Hur organiseras omvårdnadsarbetet? – Då sa han: Det var en bra fråga. Men Per-Olof Sandman framhåller att i jämförelse med 1970- och 1980-talet, då man inte ansågs behöva utbildning för att vårda den som var demenssjuk, är vården i dag mycket mer kunskapsbaserad. Personalomsättningen är inte heller lika hög som tidigare. En viktig forskningsuppgift för framtiden blir att titta på bemanningens betydelse för kvalitet, men också på ledarskapets betydelse. – Vi vet vad vi ska göra, vi vet hur vi ska göra det, vi vill göra det, men vi behöver starka ledare som går före och visar, som upprätthåller idén om den goda vården, säger Per-Olof Sandman, som tycker att ledarskapet är helt centralt att lyfta fram. Han efterfrågar kompetenta ledare som kan leda genom sitt eget agerande. Det är något som enligt honom har försvunnit i och med att sjuksköterskor och arbetsterapeuter på många boenden har tagits bort. – De professionella ledarna som kan komma med integrerad ny kunskap och som utifrån sin kompetens är goda förebilder saknas ofta. Ledarskapet ställs också på sin spets i relation till personaltätheten i omvårdnaden. – Det finns en risk att vi i framtiden har en väldigt välutbildad vårdpersonal som i teorin vet hur demensvård borde fungera men som inte har förutsättningar att genomföra det. _Jonas Nilsson_
    Fråga 13

    Vad framstår som syftet med de nationella riktlinjer som nämns i texten?

    • AAtt förbättra utbildningen av ny vårdpersonal.
    • BAtt säkerställa kvaliteten i den dagliga vården.
    • CAtt underlätta utvärderingen av vården.
    • DAtt stärka den pågående omvårdnadsforskningen.

    Rätt svar: B

  14. Fråga 14

    Av texten att döma befinner sig omvårdnadsforskningen i en sorts övergångsfas. Hur kan den fasen bäst beskrivas?

    • AFrån experiment till teori.
    • BFrån exempel till kartläggning.
    • CFrån beskrivning till analys.
    • DFrån utforskning till tillämpning.

    Rätt svar: D

  15. Fråga 15

    Vad utmärkte 1970- och 1980-talets ”industri - ella” omvårdnad, enligt texten?

    • AAtt den personliga relationen mellan vårdare och
    • BAtt patientens personliga behov inte ansågs vik…
    • CAtt vårdarens arbete med patienten begränsades
    • DAtt vårdarens uppgift var att övervaka snarare än

    Rätt svar: C

  16. Fråga 16

    Vad är det som gör ledarskapet inom omvårdnad extra viktigt i dag, enligt Per-Olof Sandman?

    • AEn ökad personalomsättning.
    • BDen rådande bemanningssituationen.
    • CÖvergången till uppgiftsfokuserad vård.
    • DFörväntningar från vårdtagarnas sida.

    Rätt svar: B

  17. En afrikansk vår?
    Kommer vi att få se en afrikansk vår motsvarande den arabiska? Inte mycket tyder på det, även om det finns en gemensam nämnare för de arabiska länderna i norra A frika och länderna söder om Sahara. I flera länder finns en stor och rastlös ungdomsgeneration som anser att äldre, diktatoriska män står i vägen för dem. Tack vare globaliseringen är dessa unga uppkopplade mot sociala medier och de inser vilka materiella möjligheter de går miste om. Lägg därtill att de nationellt växande inkomsterna inte fördelas rättvist bland invånarna. Om det någonsin kommer att uppstå en afrikansk vår så kommer den att drivas av en längtan efter välfärd. Men mycket skiljer nord från syd, och den viktigaste skillnaden är att länder som Egypten och Tunisien är långt mer homogena samhällen än vad majoriteten av de afrikanska länderna är. Till exempel rymmer Nigeria 170 språkgrupper och i landet finns ännu så länge ingen större samlad rörelse som förmår utmana makten. Vid ett gatustånd i Zambias huvudstad Lusaka sitter Loveness Malinga och säljer svamp. Hon gör det för att kunna köpa skoluniformer till sina barn och för att försörja sin familj. Men bara några kvarter bort shoppar medelklassen i nybyggda shoppinggallerior. Ett och samma land rymmer helt skilda verkligheter: medan lantbrukaren lever som på 1800-talet i lerhyddor utan el, kör huvudstadens medelklass runt i dyra bilar. Nya siffror visar att 60 procent av den zambiska befolkningen lever i fattigdom, det är ungefär samma andel som 1996. Jag träffar statsvetaren Saviour Mwanbwa som i Lusaka driver tankesmedjan Center for Trade and Development. Han varnar för vad som kan hända i framtiden. – De enorma inkomstskillnaderna leder till stora spänningar, det finns ett växande missnöje när det plötsligt verkar som om vissa människor har råd att unna sig vad de vill, medan andra stannar kvar i total fattigdom, säger han. Den unge statsvetaren tillhör en växande afrikansk rörelse som kritiserar de utländska företag som deltar i tillväxtboomen men inte betalar skatt på sina vinster – pengar som skulle kunna bidra till landets utveckling. Han påpekar att Afrika förlorar mer i skatteflykt än vad kontinenten erhåller i bistånd. Och både fattiga och rika invånare lägger en stor del av skulden på de egna regeringarna, som inte tycks vara intresserade av att sprida välståndet. Vissa hotbilder och larm från den afrikanska kontinenten har varit överrepresenterade i media. Samtidigt finns det andra hotbilder som inte uppmärksammas i t illräckligt stor omfattning. Arbetslöshet, kapital- och skatteflykt, klimatförändringar och islamisering är utan tvivel brännande aktuella frågor, och hur de hoten hanteras av afrikanska ledare och av världssamfundet är avgörande, men vad som ska hända i framtiden är till stor del också kopplat till ungdomsgenerationerna. I en undersökning som Världsbanken lät göra 2011 uppgav 40 procent av dem som gått med i rebellrörelser att det som drev dem var arbetslösheten och känslan av att inte ha någon uppgift i livet. Arbetslösheten bland unga blir på så sätt en tickande bomb; idag är 200 miljoner afrikaner mellan 15 och 24 år. Afrikas befolkning kommer enligt FN att fördubblas till år 2050, och då kommer var femte person på jordklotet att vara afrikan. Vad sker då med de unga som har låg eller ingen utbildning alls men hyser allt större förväntningar på materiell välfärd? Vad kommer att utmärka dem? Även om ungdomarna har låg utbildning talar de kanske flera språk. Är de flexibla och beredda att flytta? Frågorna är många. Ungdomar utgör idag 60 procent av de arbetslösa. Kvinnor drabbas hårdare än män, för även om kvinnor har jämförbara kunskaper och erfarenheter så har de svårare att få anställning. Både OECD och African Development Bank har identifierat uppgiften att skapa jobb åt Afrikas alla unga som en av de största utmaningarna framöver. En rapport från Brooking-institutet i Washington visar att 70 procent av alla unga i Kongo-Kinshasa, Kongo-Brazzaville, Etiopien, Malawi, Ghana, Mali, Rwanda, Senegal och Uganda antingen är egenföretagare eller jobbar inom familjens jordbruk eller affärsrörelse. Det gör att unga personer enligt statistiken är fattigare än den genomsnittliga afrikanen. Den sudanesiske miljonären Mo Ibrahims stiftelse har i sin stora studie ”Young Africans and the Employment Challenge” förslag på hur man ska möta de växande kullarna med lågutbildade afrikanska ungdomar. Förslagen är entydiga: fattigdomens utvägar går inte nödvändigtvis via städernas arbetsmarknad, utan via jordbruket. Men att arbeta inom jordbruket är inte särskilt efter traktat eftersom det är så förknippat med generationers slit. Därför anser Mo Ibrahim Foundation att det krävs upplysningskampanjer om vilka slags nya arbetstillfällen som kommer att erbjudas inom det moderna, industrialiserade afrikanska jordbruket: transport, förpackning, förvaring, växtförädling – det finns många nya jobb. Samtidigt drabbas varje afrikanskt land nu på olika sätt av klimatförändringarna, och de allra fattigaste drabbas värst eftersom de varken har marginaler att hantera det alltmer oförutsägbara vädret eller kunskap om vad som egentligen sker, utan tiger och lider och sår, om och om igen. Jag tänker ofta på John och Ruth som jag träffade i Kenya. De var ett par med en prydligt skött liten gård, de drev ett litet jordbruk, hade tre barn och två oxar. Men deras spannmålsförråd stod helt tomt och de levde i den sorts fattigdom som ekar av hopplöshet, med kat astrofen ständigt hotande. Skörden hade just slagit fel – igen. Jag frågade John om han visste varför klimatet blir allt torrare. Svaret överraskade mig. – Det är mitt fel, svarade han. Jag tvingas hugga ner träd på min shamba för att göra träkol. För en stor säck som jag säljer längs vägen kan jag försörja min familj en vecka. Men jag har förändrat klimatet genom att hugga ner träden. Den kenyanska klimatexpert som följt med oss berättade då för honom om klimatförändringarna, om den rika världens koldioxidutsläpp och om växthuseffekten. John lyssnade noga och stod sedan länge tyst i skuggan av ett akaciaträd. Jag frågade vad han tänkte. – Jag tänker att det alltid är den fattige som drabbas. Han fick en kärleksfull kram av sin hustru Ruth, och jag frågade vad han tänkte om framtiden. – Vi ska göra det vi alltid gör. Vi sår, och ber till Gud. När det blir missväxt sår vi igen – och ber till Gud. Den dag John och Ruth har råd att köpa konstgödsel och en traktor, när de får tillgång till den senaste forskningen och därmed nya, mer torkresistenta grödor, när de får elektricitet, kan skicka sina barn till skolan, har råd att köpa en lastbil så att de kan sälja sina spannmål i närmaste stad, då finns det nya Afrika för alla. _Erika Bjerström_ ||GLOSS|| den arabiska våren = folkliga uppror mot auktoritära regimer i Mellanöstern och norra Afrika 2011
    Fråga 17

    Vad talar emot en afrikansk vår, enligt texten?

    • AEtniskt splittrade samhällen.
    • BEn växande ungdomsarbetslöshet.
    • CStora ekonomiska skillnader.
    • DKorrupta makthavare.

    Rätt svar: A

  18. Fråga 18

    Vad lyfts i texten fram som ett viktigt led i fattigdomsbekämpningen i Afrika söder om Sahara?

    • AAtt förändra afrikanska ungdomars syn på jord…
    • BAtt nyansera den mediala bilden av Afrikas pro…
    • CAtt minska de stora inkomstskillnaderna.
    • DAtt påverka samhället i demokratisk riktning.

    Rätt svar: A

  19. Fråga 19

    Vilket påstående överensstämmer bäst med textens resonemang om det förändrade klimatet?

    • AFattiga människors brist på kunskap och resurser
    • BAfrika är den kontinent som drabbas hårdast av
    • CKlimatförändringarna kan bromsas med ett mo…
    • DDe som är minst skyldiga till klimatförändringarna

    Rätt svar: D

  20. Fråga 20

    Vilken av följande frågor kretsar texten som helhet kring?

    • AVem bär ansvaret för Afrikas problem?
    • BVem ska leda det nya Afrika?
    • CVad avgör Afrikas framtid?
    • DVad kan ena Afrikas befolkningar?

    Rätt svar: C

Engelsk läsförståelse (ELF)

20 frågor med facit

  1. Comics in Science
    There are many aspects of comics that make them a promising tool for science communication. Comics can combine engaging storytelling with the structure of diagrams, they allow us to travel into distant worlds with fictional characters, and they map abstract concepts onto more familiar ones with metaphors. A more fundamental question, however, remains to be answered: Do comics actually improve learning or engagement with science? Some research results are encouraging and suggest that the true value of comics may be engaging those readers who are less likely to seek other forms of science communication. Yet, although they may be easy to read, making good comics takes as much time and skill as making a good documentary. At the end of the day, the communication of science in comics will be only as good as the comics themselves. 31. What is argued here about the use of comics for learning science? A They can mainly provide simplified versions of scientific explanations. B Making them effective requires them to be very well designed. C Ultimately it is likely that they will mostly be used as entertainment. D They will be especially useful for those already interested in science.
    Fråga 31

    What is argued here about the use of comics for learning science?

    • AThey can mainly provide simplified versions of scientific explanations.
    • BMaking them effective requires them to be very well designed.
    • CUltimately it is likely that they will mostly be used as entertainment.
    • DThey will be especially useful for those already interested in science.

    Rätt svar: B

  2. Impressions
    Research by Christopher Olivola and Alexander Todorov suggests that rapid judgments about the personality traits of political candidates, based solely on their appearance, can predict their electoral success. In other words, voters rely heavily on appearances when choosing which candidate to elect. Since voters need to navigate their way through the flood of information available about candidates in order to make fully informed choices, it is no surprise that they take mental shortcuts to get to their final decision. Olivola and Todorov conclude: “Getting people to overcome the influence of first impressions will not be an easy task. The speed, automaticity, and implicit nature of appearance-based trait inferences make them particularly hard to correct. Moreover, often people don’t even recognize that they are forming judgments about others from their appearances.” 32. What is said here? A Overconfident people are favored over cleverlooking people in political elections. B The human brain is remarkably good at distin guishing people’s inherent characteristics. C Most modern political elections are decided entirely by the candidates’ physical appearance. D Opinions formed unawares are often more difficult to change than conscious ones.
    Fråga 32

    What is said here?

    • AOverconfident people are favored over cleverlooking people in political elections.
    • BThe human brain is remarkably good at distinguish­ing people’s inherent characteristics.
    • CMost modern political elections are decided entirely by the candidates’ physical appearance.
    • DOpinions formed unawares are often more difficult to change than conscious ones.

    Rätt svar: D

  3. Indie Bookstores
    For years, bookstores have been the repository of, along with books, a lot of highly romantic feelings. They crop up in fictional settings rather more often than their retail peers; the list of examples is long and charming, and includes the Shop Around the Corner (You’ve Got Mail), the Travel Book Co. (Notting Hill) and Women and Women First (Portlandia). Part of that appeal lies in the sense that bookstores, especially independent ones, belong to a bygone era – there’s a delicious moribund melancholy about them. Last chance to see. Ironically, that reputation may have contributed to an unexpected plot twist – independent bookstores are actually really healthy. In May of 2016, the American Booksellers Association informed a grieving public that the year before, the number of its member stores had actually increased, from 1,712 to 1,775. Counting multiple locations, the total climbed to 2,311. You can’t even call it a fluke because that was the seventh straight year it happened. The numbers are growing because business is growing. Independent-bookstore sales were up around 5% in the first four months of 2016. Indies accounted for about 10% of all books sold in 2015, up from 7% the year before. This isn’t a reflection of good news across the broader book business: the number of Barnes & Nobles stores has shrunk from 726 in 2009 to 640 in 2016, and sales at the chain have slipped every year since 2012. It’s also not true in the U.K., where the number of independent bookstores (sorry, bookshops) shrank 3% in 2015. But apparently Americans like indie bookstores, and they like buying things there. The revival of the neighborhood bookstore has a few different causes. Some are prosaic: new technology makes things like accounting and inventory management easier for small stores. The growth of social media makes it easier to promote events. The demise of the Borders chain in 2011 had the effect, in some markets, of taking competitive pressure off indies. But there are other, less tangible reasons, too. When Brian Lampkin followed his wife’s medical practice to Greensboro, N.C., he felt the lack of an indie bookstore downtown. “I just have this prejudice,” he says, “that every city needs a really good independent bookstore.” So he did something about it: he renovated a beautiful old brick building dating from 1898, and in 2013 he opened Scuppernong Books there; the bookstore is paired with a wine-and-coffee café in the same space. Scuppernong stocks a literary-leaning list. “We’re letting Amazon and Barnes & Noble take care of the best sellers,” Lampkin says. “Where are you going to get poetry? Some Barnes & Nobles you walk into, you’re lucky to find Emily Dickinson.” The store now has a staff of eight. Businesses like Scuppernong are also benefiting from a surprise twist in the story of the e-book. After Amazon launched the Kindle in 2007, e-books began a relentless conquest of the book market, from 9% of unit sales in 2010 to 28% in 2013, at which point their eventual dominance began to feel like technological manifest destiny. But the paper book – a piece of information technology that has, after all, been tested and honed over the past 2,000 years – has declined to give way that easily. In 2015, the share of e-books (at least the non-self-published kind) actually receded to 24%. The book market appears to have rebalanced itself into a complex mix of paper and digital, with neither format completely dominating, and plenty of room for brick-and-mortar retailers. It’s becoming apparent that just as paper books turned out to have advantages over e-books, reality has its good points when compared with its virtual, two-dimensional shadow. Book-industry analysts talk a lot about “discovery,” by which they mean the way people find and purchase new books. It turns out, according to consumer research, that the best method for book discovery is still standing in a roomful of books and browsing – ahead even of click-tracking, data-mining if-you-liked-thisyou’ll-like-that algorithms. No question, indie bookstores face challenges. Theirs is not a huge growth business. No one’s getting rich. “The most surprising thing is how many times people just say thank you,” Brian Lampkin says. “I think they sort of get that there’s no real reason to do this other than love and commitment.” Even as indies gain ground, online retailers are booming, too: their share of the book market was up 5% in 2015. Amazon opened a brick-and-mortar bookstore in Seattle the same year, announcing a second one, in San Diego. _Lev Grossman, Time_
    Fråga 33

    What is the basic message in the first two paragraphs?

    • AThe demand for books has long been in a state of gradual decline.
    • BThe emotional image of bookstores can now be relegated to the past.
    • CThe transformation of the book market will be the end of the paper book.
    • DThe death of the bookstore seems to have been greatly exaggerated.

    Rätt svar: D

  4. Fråga 34

    What is argued in relation to independent bookstores?

    • ATheir dominant market share has even taken some experts by surprise.
    • BThey may well be heading for a brilliant future on a global scale.
    • CTheir prospects seem to vary a great deal between countries.
    • DThey are still a long way from realizing their full market potential.

    Rätt svar: C

  5. Fråga 35

    What is implied in connection with the comeback of indie bookstores?

    • AThey fill a gap with regard to literature aimed at a more limited readership.
    • BThe increasing publication of e-books poses a serious threat to their continued existence.
    • CTheir overall profits are made possible mainly by social media exposure.
    • DThe massive competition from online booksellers will eventually put them out of business. – 13 – ELF

    Rätt svar: A

  6. Fråga 36

    What is said as regards e-books?

    • AThey were never regarded as a serious threat to paper books.
    • BTheir takeover of the book market appears virtually unstoppable.
    • CThey will remain a marginal option to readers of serious literature.
    • DTheir continuing success story has suffered an unexpected setback.

    Rätt svar: D

  7. Fråga 37

    What is concluded at the end of the text about indie bookstores?

    • AThe long-term profitability of their business strategy is beyond doubt.
    • BIn simplistic terms, they do not seem to be in it just for the money.
    • CThey may be seen as a temporary feature of the book market.
    • DRecently, they have turned into an increasingly lucrative business.

    Rätt svar: B

  8. Food for Thought
    As a dish is handed down the generations, passed between cultures, or shipped abroad, its recipe is reinscribed by all those who eat it. At first, the differences might seem small, but over time it can change out of all recognition. New ingredients are substituted for old, new methods of preparation are adopted and, every now and then, new names are bestowed. But while the accretion of such alterations may obscure the original, each new ‘layer’ tells us something about a different group of consumers: their tastes, their economy, their language and their relationship with those from whom they adopted the dish. This is particularly true of Anglo-Indian cuisine, where, of course, the most obvious examples are curry and mulligatawny soup. 38. What is the main argument in this text? A Constantly changing recipes may appeal to new groups of consumers. B Developing tastes give rise to the acceptance of foreign kinds of dishes. C Improved varieties of traditional food are only loosely linked to the original. D Modified dishes may give indirect clues about the people who eat them.
    Fråga 38

    What is the main argument in this text?

    • AConstantly changing recipes may appeal to new groups of consumers.
    • BDeveloping tastes give rise to the acceptance of foreign kinds of dishes.
    • CImproved varieties of traditional food are only loosely linked to the original.
    • DModified dishes may give indirect clues about the people who eat them.

    Rätt svar: D

  9. Breaking Up
    Few animals appear more affectionate than the black-browed albatross. These large seabirds, whose dark eyebrows shadow their eyes like mascara, are socially monogamous and often mate for life. Their romantic-seeming “marriages” have a practical purpose: staying with the same partner builds trust, which is essential as the pair alternates between lengthy foraging trips and egg-incubation duties. But “divorce” is not unheard of. As is the case with other monogamous animals, a female albatross will leave a partnership that lacks breeding success. The process is relatively understated and free from noisy squabbles, says University of Lisbon biologist Francesco Ventura. Often when a female deems the partnership unsuccessful over the course of a year, she will simply appear with a different male in the following breeding season. 39. What is implied here about black-browed albatross couples? A They separate in a less dramatic fashion than humans do. B They seem to have less stable partnerships than most other birds. C Their mating patterns have not yet been fully understood. D Their partnerships tend to be more temporary than those of humans. 18th Century Criminals People in 18th century Britain used the term ‘criminal’ in much the same way we do today: someone who committed a crime and was taken to court was a ‘criminal’ and was referred to as such. It didn’t matter if they were a starving waif stealing an apple from a grocer’s stall for the first time; the branding didn’t distinguish them from a highwayman, murderer or career house breaker. This wasn’t just a semantic quirk, it was generally held that anyone who would stoop to commit a crime was already morally bankrupt and was starting a spiral down into a life of villainy, if they weren’t already there. Question 40. Which of the following statements best reflects public opinion on crime in 18th century Britain? A All kinds of criminal acts require similar punishment. B Lack of money is the root cause of most crimes. C Criminals’ behaviour is unlikely to change for the better. D Crimes involving moral aspects are worse than other crimes. E T.
    Fråga 39

    What is implied here about black-browed albatross couples?

    • AThey separate in a less dramatic fashion than humans do.
    • BThey seem to have less stable partnerships than most other birds.
    • CTheir mating patterns have not yet been fully understood.
    • DTheir partnerships tend to be more temporary than those of humans.

    Rätt svar: A

  10. Fråga 40

    Which of the following statements best reflects public opinion on crime in 18th century Britain?

    • AAll kinds of criminal acts require similar punishment.
    • BLack of money is the root cause of most crimes.
    • CCriminals’ behaviour is unlikely to change for the better.
    • DCrimes involving moral aspects are worse than other crimes.

    Rätt svar: C

  11. When James
    Bond first appeared in the pages of Casino Royale (1953), Britain was in a postwar slump. Many bombed-out buildings had yet to be reconstructed or cleared away. The economy was recovering, but there had been many years of 31 , and some commodities were still rationed. Hanging in the air was an uneasy sense that Britain was losing its status as a global power. Yet Ian Fleming’s novel was a glamorous tale of derring-do, with sex, gadgets and guns. His 007 was an agent of MI6, Her Majesty’s Secret Service, and he was formidable. He could bed and kill whomever he pleased; he brought down foreign crime syndicates, for the most part on his own, though American money often helped. If Fleming was concerned about the fall of empire, his books provided an escapist form of wish fulfilment. “Bond embodied the 32 possibility that England might once again be placed at the centre of world affairs during a period when its world-power status was visibly and rapidly declining,” two critics wrote in Bond and Beyond (1987), a cultural history of the hero. The 25th film in the series, No Time to Die, continues this make-believe. The plot follows Bond as he is brought out of retirement in Jamaica for one final job: to track down a scientist. But if the premise for this globe-trotting tale of British exceptionalism seems 33 , the making of the film was anything but. Its title was changed several times. The screenplay went through several iterations; five people are credited as writers. Yet the clearest evidence of change may be found not in the film’s depiction of Bond, but of women. 34 , many of the female characters have been mere sexual props, often sporting provocative names. In the wake of #MeToo, Phoebe WallerBridge, the creator of the TV series “Fleabag”, was tasked with injecting some humour into the script and making its female figures more realistic. 35 abound that, following Bond’s retirement, MI6 has given the 007 codename to a black woman. Britain may once again be yearning to return to a mythical, glorious past – but James Bond, it seems, is coming to terms with the modern world. Rachel Lloyd, The Economist
    Fråga 31

    • Aausterity
    • Bdurability
    • Cprosperity
    • Dliability

    Rätt svar: A

  12. Fråga 32

    • Astrong
    • Brealistic
    • Cimaginary
    • Dcomplex

    Rätt svar: C

  13. Fråga 33

    • Abackward
    • Badventurous
    • Csophisticated
    • Dstraightforward

    Rätt svar: D

  14. Fråga 34

    • AReluctantly
    • BHistorically
    • COccasionally
    • DConsequently

    Rätt svar: B

  15. Fråga 35

    • ASayings
    • BArguments
    • CRumours
    • DIncidents

    Rätt svar: C

  16. Killer Cats
    In the US, the debate about free-roaming cats has been raging for years. Research has shown that cats – mostly feral but also pets – kill billions of birds and mammals every year. And while it’s primarily motivated by perceived risks from coyotes and traffic, 70% of US cat owners now keep their cats inside, up from 35% in the late 1990s. UK cat owners feel differently: about 70% let their cats out, a similar percentage to other European countries. Access to the great outdoors is considered good for cats’ wellbeing, a position shared by charities such as Cats Protection, and there are few predators to worry about. The EU has even declared that it believes in the free movement of cats. “It’s a massive societal difference [from the US],” says Robbie McDonald, a wildlife ecologist at the University of Exeter. But cats are prolific hunters of wildlife in the UK and Europe, too. A study based on the 2011 pet population estimates that UK cats kill 160 to 270 million animals annually, a quarter of them birds. The real figure is likely to be even higher, boosted by the pandemic pet craze. So is it time to reconsider the British laissez-faire attitude to free-roaming cats? It is well established that cats can have serious impacts on wildlife and even cause extinctions. The most famous example is Lyall’s wren, a small flightless bird that once lived on Stephens Island, New Zealand. When Europeans arrived on the island in the late 1800s, they brought their cats – within the year, Lyall’s wren was gone. In the UK and Europe, however, cat invasions happened a long time ago. Cats were brought from the Fertile Crescent to south-eastern Europe several thousand years ago, and then introduced to Britain by the Romans. “We’ve had a much longer history of dealing with any impact that they may have had,” says Philip Baker, a mammologist at the University of Reading. Though the relationship between how many cats live in an area and how many birds they take is not straightforward, there is evidence that when cat numbers go up, so do cat kills. A large 2019 study found that the number of garden birds killed by cats in France and Belgium has increased by more than 50% in 15 years, alongside an increase in those countries’ pet cat populations. However, not everyone is convinced that cats are actually putting bird populations under pressure. According to Philip Baker, the birds most hunted by cats have so many young that they can afford to lose a lot of them. The UK’s biggest bird charity, the Royal Society for the Protection of Birds, is not particularly concerned about the impact of cats on the British mainland. Instead, it focuses on what it says is driving UK bird declines: global warming, intensive agriculture and expanding towns and cities leading to habitat and food loss. A big reason why it is less worried is the evidence that cats primarily take “the doomed surplus”: weak or injured birds likely to die anyway. Although Philip Baker sees no evidence that cats are responsible for UK bird declines, he agrees that there is a problem worth discussing. “Cats are one of the biggest welfare issues for wildlife in this country,” he says. So should the British adopt the American way and ditch free roaming? Though it is early days, a growing minority are keeping their cats fully indoors. And that worries Daniel Cummings from Cats Protection. “We’re not saying that all cats need to go outside,” he says, but if indoor-only became the norm, some cats “would have significantly reduced welfare”. Instead, Cats Protection recommends a dusk-tilldawn cat curfew. Cats and birds are most active at dusk and dawn. “It’s a sensible compromise,” says Cummings. “You’re effectively reducing the risk of [the cats] getting in a road traffic collision overnight, and also reducing the risk of predation.” Tara Pirie, a cat ecologist from the University of Reading who has studied wild leopards in South Africa, is also conflicted about confining cats permanently. She thinks cat-free buffer zones around conservation areas could be a good idea, but that the most important thing is to listen to people’s concerns. “Most people who own cats are animal people,” she says. “They don’t want to have this impact on wildlife either.” But from the perspective of Peter Marra, an ecologist at Georgetown University in the US and one of the authors of the 2016 book Cat Wars, none of this goes far enough. “I don’t think there should be a compromise,” he says. “It’s about people taking responsibility for their animal.” What that means, however, might prove to be a cultural difference. _Ida Emilie Steinmark, The Guardian Weekly_
    Fråga 36

    What can be concluded from the first two paragraphs?

    • ACats in Europe seem overprotected compared to cats in the US.
    • BThe negative impact of cats has so far received limited attention in Britain.
    • CEuropean cat owners have deliberately ignored the risks to other animals.
    • DAmericans tend to exaggerate the figures relating to the harm done by cats.

    Rätt svar: B

  17. Fråga 37

    What is said about cats in the UK and Europe?

    • AThey apparently cause less harm to other animals than American cats.
    • BTheir hunting behaviour has been modified by their long history as pets.
    • CThey are no less dangerous to other animals than are American cats.
    • DTheir owners have managed to domesticate them in different ways.

    Rätt svar: C

  18. Fråga 38

    What can be concluded about cats in relation to the decline of birds in Britain?

    • AIn recent years, cats have been universally blamed.
    • BCat owners often fail to live up to their responsibility.
    • COverall, cats can hardly be assigned a significant role.
    • DCats’ harmful effects on bird habitats are beyond doubt.

    Rätt svar: C

  19. Fråga 39

    What are we told about the debate on cats in Britain?

    • AThe current trend seems to be heading towards less freedom for cats to spend time outdoors.
    • BOn the whole, there appears to be little inter­est in the basic issues involved.
    • CMost cat-owners are worried about the problem of free-roaming cats.
    • DIn general, cat lovers are dead against restricting their pets’ movement in and out of the house.

    Rätt svar: A

  20. Fråga 40

    How can the closing remarks on cats in Britain and America best be summarised?

    • AThere is profound disagreement on the environmental harm done by cats.
    • BBritish people at large appear more ignorant of cats’ impact than Americans.
    • CThere is a broad consensus as regards cats’ need to be allowed outdoors.
    • DClear differences are to be found between British and American attitudes.

    Rätt svar: D

Matematisk problemlösning (XYZ)

24 frågor med facit

  1. Fråga 1

    Vilket svarsalternativ motsvarar uttrycket (x + 3)(x - 5)?

    • Ax2 - 15
    • Bx2 - 2
    • Cx2 - 2x - 15
    • Dx2 - 2x - 8

    Rätt svar: C

  2. Fråga 2

    [Se provhäfte]

      Rätt svar: C

    • Fråga 3

      Hur många trubbiga vinklar kan en triangel som mest ha?

      Figur till XYZ-fråga 3 i högskoleprovet Vårprovet 2026
      • A0
      • B1
      • C2
      • D3

      Rätt svar: B

    • Fråga 4

      Varje månad sparar Nils 1/5 av sin lön. Resten av lönen spenderar han. Vad är kvoten mellan det Nils sparar och det han spenderar under en månad?

      • A1 /6
      • B1 /5
      • C1 /4
      • D1 /3

      Rätt svar: C

    • Fråga 5

      [Se provhäfte]

        Rätt svar: B

      • Fråga 6

        [Se provhäfte]

          Rätt svar: A

        • Fråga 7

          Vad är tiotalssiffran i $44 62 5?

          • A0
          • B2
          • C4
          • D8

          Rätt svar: A

        • Fråga 8

          $28 2x32 = Vilket värde har x?

          • A6
          • B9
          • C1 5
          • D18

          Rätt svar: B

        • Fråga 9

          Den räta linjen L ges av ekvationen 2y + x = 2. Vilket svarsalternativ visar linjen L? A

          Figur till XYZ-fråga 9 i högskoleprovet Vårprovet 2026
          • A4 5
          • B6 0
          • DVad är 150 % av 50 % av 60?

          Rätt svar: B

        • Fråga 10

          [Se provhäfte]

            Rätt svar: A

          • Fråga 11

            En cylinder har volymen 16 cm3 och höjden 1 cm. Vilket svarsalternativ ligger närmast cylinderns radie?

            Figur till XYZ-fråga 11 i högskoleprovet Vårprovet 2026
            • A2 c m
            • B4 c m
            • C5 c m
            • D5 cm

            Rätt svar: D

          • Fråga 12

            [Se provhäfte]

              Rätt svar: C

            • Fråga 1

              3(x - 4) = 5(x + 2) Vad är x?

              • A-11
              • B-3
              • C1
              • D3

              Rätt svar: A

            • Fråga 2

              Melvin löste ekvationen ()xx62 44- =+- felaktigt. Han genomförde uträkningen i följande fyra steg: ()xx62 44- =+- xx61 24 4- =+- xx64 16=+- x10 16=- ,x 16= - I vilket steg uppstod felet?

              • AS teg 1
              • BS teg 2
              • CS teg 3
              • DS teg 4

              Rätt svar: A

            • Fråga 3

              [Se provhäfte]

                Rätt svar: C

              • Fråga 4

                [Se provhäfte]

                  Rätt svar: A

                • Fråga 5

                  Vad är 6 1 4 1 5 1+ ? A 27 1 B 3 2 C 2 3 D 10 27 Linjerna L 1 och L2 är parallella. Hur stor är vinkeln v?

                  Figur till XYZ-fråga 5 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                  • A53°
                  • B56°
                  • C66°
                  • D71°

                  Rätt svar: D

                • Fråga 6

                  [Se provhäfte]

                    Rätt svar: B

                  • Fråga 7

                    Vad är $,,00 80 03?

                    • A0,00024
                    • B0,0024
                    • C0,024
                    • D0,24

                    Rätt svar: B

                  • Fråga 8

                    Vilket svarsalternativ motsvarar uttrycket -28xyz + 20xy?

                    • A-8z
                    • B-2xy(14z + 10)
                    • C4xy(5 - 7z)
                    • D20xy(1 - 8z)

                    Rätt svar: C

                  • Fråga 9

                    En funktion f ges av f(x) = kx + m, där m = 7 och f(10) = 3. Vad är f(20)?

                    • A-43
                    • B-1
                    • C6
                    • D1 5

                    Rätt svar: B

                  • Fråga 10

                    Fyrhörningen ABDF är en kvadrat. Hur stor är arean av triangeln ACE?

                    Figur till XYZ-fråga 10 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                    • A3 ,5 cm 2
                    • B4 c m 2
                    • C4 ,5 cm 2
                    • D5 c m 2

                    Rätt svar: B

                  • Fråga 11

                    Vilket svarsalternativ är lika med 43 3$ -3 44^h ?

                    • A12
                    • B35
                    • C$43 5
                    • D36

                    Rätt svar: D

                  • Fråga 12

                    För vilket svarsalternativ gäller med säkerhet att a2b - ab2 > 0?

                    • Aa < 0, b > 0
                    • Ba > 0, b < 0
                    • Ca < 0, b < 0
                    • Da > 0, b > 0

                    Rätt svar: A

                  Kvantitativa jämförelser (KVA)

                  20 frågor med facit

                  1. Fråga 13

                    x > 4 Kvantitet I: x 1 Kvantitet II: 4 1

                    • AMatlagning
                    • BSt ädning av bostaden
                    • CT vätt, strykning
                    • DOmsor g om egna barn
                    • Ee j genom de båda påståendena

                    Rätt svar: B

                  2. Fråga 14

                    13. x > 4 Kvantitet I: x 1 Kvantitet II: 4 1

                    • AI ä r större än II
                    • BI I är större än I
                    • CI ä r lika med II
                    • Di nformationen är otillräcklig

                    Rätt svar: B

                  3. Fråga 15

                    Kvantitet I: E tt femsiffrigt tal som skrivs med endast sexor och sjuor Kvantitet II: E tt femsiffrigt tal som skrivs med endast sexor och åttor

                    • AMatlagning
                    • BSt ädning av bostaden
                    • CT vätt, strykning
                    • DOmsor g om egna barn
                    • Ee j genom de båda påståendena

                    Rätt svar: D

                  4. Fråga 16

                    15. Kvantitet I: E tt femsiffrigt tal som skrivs med endast sexor och sjuor Kvantitet II: E tt femsiffrigt tal som skrivs med endast sexor och åttor

                    • AI ä r större än II
                    • BI I är större än I
                    • CI ä r lika med II
                    • Di nformationen är otillräcklig

                    Rätt svar: A

                  5. Fråga 17

                    Kvantitet I: S umman av fyra olika ensiffriga jämna positiva heltal Kvantitet II: S umman av tre olika ensiffriga udda positiva heltal

                    • AMatlagning
                    • BSt ädning av bostaden
                    • CT vätt, strykning
                    • DOmsor g om egna barn
                    • Ee j genom de båda påståendena

                    Rätt svar: D

                  6. Fråga 18

                    17. Kvantitet I: S umman av fyra olika ensiffriga jämna positiva heltal Kvantitet II: S umman av tre olika ensiffriga udda positiva heltal

                    • AI ä r större än II
                    • BI I är större än I
                    • CI ä r lika med II
                    • Di nformationen är otillräcklig

                    Rätt svar: D

                  7. Fråga 19

                    Kvantitet I: 3 1 2 1- Kvantitet II: $ -2 1 3 1bl

                    • AMatlagning
                    • BSt ädning av bostaden
                    • CT vätt, strykning
                    • DOmsor g om egna barn
                    • Ee j genom de båda påståendena

                    Rätt svar: C

                  8. Fråga 20

                    19. Kvantitet I: 3 1 2 1- Kvantitet II: $ -2 1 3 1bl

                    • AI ä r större än II
                    • BI I är större än I
                    • CI ä r lika med II
                    • Di nformationen är otillräcklig

                    Rätt svar: A

                  9. Fråga 21

                    -1 < x < 0 < y < 1 Kvantitet I: y x Kvantitet II: x y

                    • AMatlagning
                    • BSt ädning av bostaden
                    • CT vätt, strykning
                    • DOmsor g om egna barn
                    • Ee j genom de båda påståendena

                    Rätt svar: D

                  10. Fråga 22

                    21. -1 < x < 0 < y < 1 Kvantitet I: y x Kvantitet II: x y

                    • AI ä r större än II
                    • BI I är större än I
                    • CI ä r lika med II
                    • Di nformationen är otillräcklig

                    Rätt svar: B

                  11. Fråga 13

                    Två vanliga sexsidiga tärningar kastas slumpmässigt en gång. Kvantitet I: S annolikheten att summan av det tärningarna visar är 3, om den ena tärningen visar en tvåa Kvantitet II: S annolikheten att summan av det tärningarna visar är 7, om den ena tärningen visar en tvåa

                    • Ai (1) men ej i (2)
                    • Bi (2) men ej i (1)
                    • Ci (1) tillsammans med (2)
                    • Di (1) och (2) var för sig
                    • Ee j genom de båda påståendena

                    Rätt svar: C

                  12. Fråga 14

                    13. Två vanliga sexsidiga tärningar kastas slumpmässigt en gång. Kvantitet I: S annolikheten att summan av det tärningarna visar är 3, om den ena tärningen visar en tvåa Kvantitet II: S annolikheten att summan av det tärningarna visar är 7, om den ena tärningen visar en tvåa

                    • AI ä r större än II
                    • BI I är större än I
                    • CI ä r lika med II
                    • Di nformationen är otillräcklig

                    Rätt svar: B

                  13. Fråga 15

                    Per kör vägen A–B–C–D utan paus. Mellan A och B är hans m edel h astighet 70 km/h. Mellan B och C är den 90 km/h och mellan C och D är den 70 km/h. Kvantitet I: T iden det tar för Per att köra från A till D Kvantitet II: 2 ti mmar

                    • Ai (1) men ej i (2)
                    • Bi (2) men ej i (1)
                    • Ci (1) tillsammans med (2)
                    • Di (1) och (2) var för sig
                    • Ee j genom de båda påståendena

                    Rätt svar: B

                  14. Fråga 16

                    15. Per kör vägen A–B–C–D utan paus. Mellan A och B är hans m edel h astighet 70 km/h. Mellan B och C är den 90 km/h och mellan C och D är den 70 km/h. Kvantitet I: T iden det tar för Per att köra från A till D Kvantitet II: 2 ti mmar

                    • AI ä r större än II
                    • BI I är större än I
                    • CI ä r lika med II
                    • Di nformationen är otillräcklig

                    Rätt svar: C

                  15. Fråga 17

                    y < 0 Kvantitet I: -2y Kvantitet II: -(2y)

                    • Ai (1) men ej i (2)
                    • Bi (2) men ej i (1)
                    • Ci (1) tillsammans med (2)
                    • Di (1) och (2) var för sig
                    • Ee j genom de båda påståendena

                    Rätt svar: C

                  16. Fråga 18

                    17. y < 0 Kvantitet I: -2y Kvantitet II: -(2y)

                    • AI ä r större än II
                    • BI I är större än I
                    • CI ä r lika med II
                    • Di nformationen är otillräcklig

                    Rätt svar: D

                  17. Fråga 19

                    L1, L2 och L3 är räta linjer. L1: y = 2x + 1 L2: y = -x + 4 L3: y = x Kvantitet I: x-koordinaten för skärningspunkten mellan L1 och L3 Kvantitet II: x-koordinaten för skärningspunkten mellan L2 och L3

                    • Ai (1) men ej i (2)
                    • Bi (2) men ej i (1)
                    • Ci (1) tillsammans med (2)
                    • Di (1) och (2) var för sig
                    • Ee j genom de båda påståendena

                    Rätt svar: B

                  18. Fråga 20

                    19. L1, L2 och L3 är räta linjer. L1: y = 2x + 1 L2: y = -x + 4 L3: y = x Kvantitet I: x-koordinaten för skärningspunkten mellan L1 och L3 Kvantitet II: x-koordinaten för skärningspunkten mellan L2 och L3

                    • AI ä r större än II
                    • BI I är större än I
                    • CI ä r lika med II
                    • Di nformationen är otillräcklig

                    Rätt svar: A

                  19. Fråga 21

                    Den rätvinkliga triangeln T har sidlängderna 3 cm, 4 cm och 5 cm. T har lika stor area som kvadraten K. Kvantitet I: O mkretsen av T Kvantitet II: O mkretsen av K

                    Figur till KVA-fråga 21 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                    • Ai (1) men ej i (2)
                    • Bi (2) men ej i (1)
                    • Ci (1) tillsammans med (2)
                    • Di (1) och (2) var för sig
                    • Ee j genom de båda påståendena

                    Rätt svar: A

                  20. Fråga 22

                    21. Den rätvinkliga triangeln T har sidlängderna 3 cm, 4 cm och 5 cm. T har lika stor area som kvadraten K. Kvantitet I: O mkretsen av T Kvantitet II: O mkretsen av K

                    Figur till KVA-fråga 22 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                    • AI ä r större än II
                    • BI I är större än I
                    • CI ä r lika med II
                    • Di nformationen är otillräcklig

                    Rätt svar: D

                  Kvantitativa resonemang (NOG)

                  12 frågor med facit

                  1. Fråga 23

                    [Se provhäfte]

                      Rätt svar: C

                    • Fråga 24

                      [Se provhäfte]

                        Rätt svar: E

                      • Fråga 25

                        [Se provhäfte]

                          Rätt svar: B

                        • Fråga 26

                          [Se provhäfte]

                            Rätt svar: C

                          • Fråga 27

                            [Se provhäfte]

                              Rätt svar: D

                            • Fråga 28

                              [Se provhäfte]

                                Rätt svar: B

                              • Fråga 23

                                [Se provhäfte]

                                  Rätt svar: C

                                • Fråga 24

                                  [Se provhäfte]

                                    Rätt svar: D

                                  • Fråga 25

                                    [Se provhäfte]

                                      Rätt svar: C

                                    • Fråga 26

                                      [Se provhäfte]

                                        Rätt svar: A

                                      • Fråga 27

                                        [Se provhäfte]

                                          Rätt svar: A

                                        • Fråga 28

                                          [Se provhäfte]

                                            Rätt svar: C

                                          Diagram, tabeller och kartor (DTK)

                                          24 frågor med facit

                                          1. Fråga 29

                                            Hur mycket mer tid per vecka lade kvinnor på Diskning, avdukning 1990 jämfört med 2010?

                                            Figur till DTK-fråga 29 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                                            • A45 minut er
                                            • B60 minut er
                                            • C90 minut er
                                            • D105 minut er

                                            Rätt svar: B

                                          2. Fråga 30

                                            Vilket av svarsförslagen motsvarar 3 timmar och 30 minuter i veckan?

                                            Figur till DTK-fråga 30 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                                            • ADen tid kvinnor lade på Unde rhållsarbete år 1990
                                            • BDen tid män lade på Omsorg om egna barn år 1990
                                            • CDen tid kvinnor lade på Ink öp av varor och tjänster år 2000
                                            • DDen tid män lade på Resor i samband med hemarbete år 2000

                                            Rätt svar: C

                                          3. Fråga 31

                                            Jämför den tid kvinnor lade på respektive hemarbetsaktivitet de olika åren. För vilken aktivitet hade tiden minskat mest 2010 jämfört med 1990, procentuellt sett?

                                            Figur till DTK-fråga 31 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                                            • AMatlagning
                                            • BSt ädning av bostaden
                                            • CT vätt, strykning
                                            • DOmsor g om egna barn

                                            Rätt svar: C

                                          4. Fråga 32

                                            Hur lång var medelvårdtiden vid S:t Eriks sjukhus jämfört med medelvårdtiden vid Skånes universitetssjukhus?

                                            Figur till DTK-fråga 32 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                                            • AEn tr edjedel så lång
                                            • BHälft en så lång
                                            • CDubbe lt så lång
                                            • DT re gånger så lång

                                            Rätt svar: A

                                          5. Fråga 33

                                            Identifiera det sjukhus där patienterna hade den högsta medelåldern och det sjukhus där de hade den lägsta medelåldern. Hur stor var skillnaden i medelålder mellan dessa två sjukhus?

                                            Figur till DTK-fråga 33 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                                            • A37 år
                                            • B40 år
                                            • C43 år
                                            • D45 år

                                            Rätt svar: C

                                          6. Fråga 34

                                            Hur många var vårddagarna sammanlagt vid Kiruna sjukhus?

                                            Figur till DTK-fråga 34 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                                            • A7 200
                                            • B8 500
                                            • C9 900
                                            • D10 500

                                            Rätt svar: C

                                          7. Fråga 35

                                            Vilka väderstreck beskriver bäst riktningen mellan de två undersökta, ej utbyggda uttagsplatserna vid Kåseberga och Ö. Vemmerlöv?

                                            Figur till DTK-fråga 35 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                                            • AN NO – SSV
                                            • BN NO – VSV
                                            • CON O – SSV
                                            • DON O – VSV

                                            Rätt svar: A

                                          8. Fråga 36

                                            Hur lång är den tilltänkta huvudvattenledningen från Hörupsåsen som startar vid det befintliga vattenverket i Löderup, går vidare till det befintliga vattenverket i Borrby, och sedan fortsätter via Skillinge till Ingelstorp?

                                            Figur till DTK-fråga 36 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                                            • A22 km
                                            • B33 km
                                            • C44 km
                                            • D55 km

                                            Rätt svar: B

                                          9. Fråga 37

                                            De befintliga vattenverken vid Nybro, Borrby och Bollerup utgör hörnen i ett triangel - format område. Hur stor area har detta område?

                                            Figur till DTK-fråga 37 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                                            • A20 km2
                                            • B40 km2
                                            • C60 km2
                                            • D80 km2

                                            Rätt svar: B

                                          10. Fråga 38

                                            Vilket svarsförslag redovisar den procentuella fördelningen av medlemmar och icke medlemmar i Svenska kyrkan bland 63-åringar?

                                            Figur till DTK-fråga 38 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                                            • AB C D

                                            Rätt svar: A

                                          11. Fråga 39

                                            I vilken av följande åldrar var antalet individer 110 000–120 000 och antalet medlemmar i Svenska kyrkan större än 80 000?

                                            Figur till DTK-fråga 39 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                                            • A9 år
                                            • B24 år
                                            • C42 år
                                            • D69 år

                                            Rätt svar: D

                                          12. Fråga 40

                                            Jäm för 39-åringar med 18-åringar med avseende på antalet individer som inte var medlemmar i Svenska kyrkan. Hur stor var skillnaden?

                                            Figur till DTK-fråga 40 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                                            • A5 000
                                            • B15 000
                                            • C25 000
                                            • D35 000

                                            Rätt svar: B

                                          13. Fråga 29

                                            Hur mång a av medlemmarna i SBR besvarade enkäten 2005?

                                            Figur till DTK-fråga 29 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                                            • A4 460
                                            • B4 650
                                            • C5 040
                                            • D5 680

                                            Rätt svar: B

                                          14. Fråga 30

                                            Hur s tora var de vinterförluster av bisamhällen som redovisades 2010?

                                            Figur till DTK-fråga 30 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                                            • A10 pr ocent
                                            • B15 procent
                                            • C20 pr ocent
                                            • D25 procent

                                            Rätt svar: D

                                          15. Fråga 31

                                            Hur s tor var den beräknade skörden av honung per medlem i SBR 2016?

                                            Figur till DTK-fråga 31 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                                            • A52 kg
                                            • B99 kg
                                            • C142 kg
                                            • D191 kg

                                            Rätt svar: D

                                          16. Fråga 32

                                            Vilk et svarsförslag beskriver bäst hur det såg ut i Sverige vad avser sysselsättningsgraden i förhållande till examenstyp?

                                            Figur till DTK-fråga 32 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                                            • ASysselsättningsgraden var låg oavsett examenstyp.
                                            • BSysselsättningsgraden var hög oavsett examenstyp.
                                            • CSysselsättningsgraden varierade stort beroende på
                                            • DSysselsättningsgraden var som lägst för de med

                                            Rätt svar: B

                                          17. Fråga 33

                                            Vilk et var förhållandet mellan Tyskland och Italien vad gäller sysselsättningsgraden för de med examen från yrkesutbildningar?

                                            Figur till DTK-fråga 33 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                                            • A3 : 1
                                            • B5 : 2
                                            • C7 : 5
                                            • D9 : 5

                                            Rätt svar: D

                                          18. Fråga 34

                                            F ör hur många av länderna redovisas att sysselsättningsgraden för de med examen från studieförberedande utbildningar var lägre än genomsnittet i EU-28?

                                            Figur till DTK-fråga 34 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                                            • A7
                                            • B8
                                            • C9
                                            • D10

                                            Rätt svar: C

                                          19. Fråga 35

                                            Hur s tor andel av Folkspels nettoomsättning 2016 kom från kvartal 4?

                                            Figur till DTK-fråga 35 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                                            • A45 procent
                                            • B55 procent
                                            • C65 procent
                                            • D75 procent

                                            Rätt svar: A

                                          20. Fråga 36

                                            Hur m ycket mer omsatte Svenska Postkodföreningen under kvartal 1 år 2017 än under kvartal 4 år 2016?

                                            Figur till DTK-fråga 36 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                                            • A100 miljoner kronor
                                            • B180 miljoner kronor
                                            • C280 miljoner kronor
                                            • D620 miljoner kronor

                                            Rätt svar: C

                                          21. Fråga 37

                                            Den reglerade svenska spelmarknadens nettoomsättning 2017 var 17,2 miljarder kronor. Hur stor andel av detta stod de redovisade rikslotterierna för?

                                            Figur till DTK-fråga 37 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                                            • A5 procent
                                            • B10 pr ocent
                                            • C20 pr ocent
                                            • D35 procent

                                            Rätt svar: C

                                          22. Fråga 38

                                            Med hur mång a procent hade antalet barn i hushåll med ekonomiskt bistånd minskat 2002 jämfört med 1997?

                                            Figur till DTK-fråga 38 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                                            • A40 pr ocent
                                            • B50 procent
                                            • C60 pr ocent
                                            • D70 pr ocent

                                            Rätt svar: A

                                          23. Fråga 39

                                            Identifiera det totala antalet hushåll med barn som fick ekonomiskt bistånd 2010. Hur många barn fanns i genomsnitt i dessa hushåll?

                                            Figur till DTK-fråga 39 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                                            • A1 barn
                                            • B2 barn
                                            • C3 barn
                                            • D4 barn

                                            Rätt svar: B

                                          24. Fråga 40

                                            Hur s tort var antalet hushåll med ekonomiskt bistånd det år detta antal var som störst?

                                            Figur till DTK-fråga 40 i högskoleprovet Vårprovet 2026
                                            • A145 000
                                            • B250 000
                                            • C330 000
                                            • D385 000

                                            Rätt svar: D

                                          Fler gamla högskoleprov

                                          Höstprovet 2025Vårprovet 2025Höstprovet 2024Vårprovet 2024Höstprovet 2022
                                          Höstprovet 2025